4-5/2009 Hur mår du?

Etnicitet, migration och folkhälsa
Att särskilja olika etniska grupper när befolkningens hälsa studeras kan tydliggöra hur livsstil och diskriminering påverkar hälsan. Men det kan också, lösryckt ur ett socialt sammanhang, förstärka stigmatiseringen av människor.

Främja hälsa eller intyga ohälsa
Vårdpersonalen engagerar sig ofta i flyktingars hälsa – under tiden de söker asyl. Men efter ett uppehållstillstånd blir den nyanlände osynlig i vården, trots att den psykiska hälsan ofta försämras under de första åren i det nya landet.

Tolkar du henne rätt?
Människor uttrycker sig på olika sätt när de berättar om hur de mår. Uttrycken är ofta kulturbundna, inte minst när det gäller psykiska besvär. Vårdgivaren måste därför vara beredd på att öppna sig för olika synsätt i mötet med patienten.

Föräldrars trauma ärvs av barnen
Även om föräldrar som överlevt traumatiska händelser inte talar om sina upplevelser, överför de historien om det förflutna på olika ordlösa sätt till sina barn. Barn skapar sina egna idéer om det de tror är föräldrarnas erfarenheter.

Vidare i livet efter trauma
Många flyktingbarn är traumatiserade efter att de levt i krig, tvingats fly eller blivit utsatta för andra former av organiserat våld. Men är de märkta för livet? En dansk studie av 131 barn visar hur de kommer vidare i livet i det nya landet.

Se hela människan!
Psykiaterns instrument för diagnos är samtalet – ett känsligt verktyg som kräver tid och öppenhet för andra kulturella uttryck än de egna. När tiden är knapp riskerar stereotypa bilder av ”den andre” göras till norm.

Inte tagna på allvar
Många invandrade kvinnor känner sig inte respekterade när de söker hälso- och sjukvårdens hjälp. Vårdpersonalen ser sina egna och vårdens outtalade normer och värderingar som de enda rätta, utan att reflektera över andra alternativ.

Utblick europa
Romers situation – ett lackmustest på demokratin

Rasbiologin inom läkarutbildningen
Begrepp som ”oriental” eller ”kaukasier” används ännu i läkarutbildningen, ofta utan någon eftertanke, visar en genomgång av kurslitteraturen. Sambandet mellan rasism, diskriminering, och (o)hälsa tas däremot sällan upp.

I mötet med psykvården
Utlandsfödda svenskar kan ha en annan syn på psykiatrisk vård än svenskar födda i Sverige. Men de vill bli bemötta på samma sätt och få samma möjlighet till delaktighet som alla andra, oavsett bakgrund och språkkunskaper.

Posttraumatiskt stressyndrom
Många flyktingar som varit utsatta för svåra psykiska trauman lider av Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Vissa återhämtar sig gradvis medan andra behöver vård för att sjukdomen inte ska förvärras och leda till ett begränsat liv.

Livsvillkorens effekter på hälsan
Orsakerna till psykisk (o)hälsa bland invandrare utgör en komplex väv och skiljer sig mellan olika grupper och individer. Men att sociala och ekonomiska villkor har en stor betydelse för hälsan tycks gälla över lag.

Mer än bara hela tänder
Munnen är en symbolladdad och intim kroppsdel. En god munhälsa påverkar hela individen. Ändå fokuserar tandvården bara på akuta åtgärder och inte på förebyggande insatser när asylsökande och deras barn ska behandlas.

Ungdomars identitetskris
Adopterade ungdomar av bägge könen mår psykiskt betydligt sämre än sina jämnåriga, visar en dansk studie. Även flickor uppvuxna i etniskt blandade familjer har oftare psykiska problem. Men upptäcker vården svårigheterna i tid?

Ont i halva kroppen
Det gör mycket ont – men bara i vänstra sidan av kroppen och aldrig i huvudet eller i ansiktet. Patienter som söker vård för ”ont i halva kroppen” avfärdas dock ofta av vårdpersonalen. Men varför gör det ont bara till vänster?

Sköterskan som hälsoinformatör
När professionell vårdpersonal håller i hälsoinformation till asylsökande ökar tryggheten och förmågan till stresshantering. Mötet med andra i samma situation och information om vanliga symtom gör att man känner sig sedd.

Andlighet i vården
Religion, men även andlighet utan specifik religiös anknytning tillhör privatsfären i Sverige. Därför skapar patienters andliga behov osäkerhet inom vården. De glöms bort och blir till en felande länk i en mångkulturell omvårdnad.

Viljan att höra till
Känslan av tillhörighet är en av de centrala faktorerna för kurdiska mäns psykiska hälsa. Mediernas negativa bild av kurder, diskriminering på arbetsmarknaden och förlust av en självklar tillhörighet gör att kurdiska män mår psykiskt dåligt.

Med hedern och hälsan i behåll
Hur värnar Sverige de mänskliga rättigheterna när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck? Så länge politikerna inte tar ställning och drar upp riktlinjer i frågan försvåras arbetet med att ge professionellt stöd till dem som drabbas.

Nr 6/2009: Nästa nummer innehåller bland annat: 20 år efter murens fall blommar ”ostalgin”, asylsökande barns skolgång i Sverige, romers möte med vården och var börjar och slutar Europa? Nummer 4-5/2009 kommer den 15:e december!

info@iochm.com

Publicerad: 2009-10-14

Köp i&m (Nedlagd)
Läs mer om i&m (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till i&m (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA