Kulturtidskriften 1982

1982 gav Kulturrådet ut katalogen Kulturtidskriften, den andra i ordningen och rådet hade då endast sex år på nacken! Jag har både gett ut den och hjälpt till med utgivningen av den här föregångaren till tidskrift.nu och även den parallella utgivningen, både ett tryck och en digital variant. Beträffande den tryckta var det under 00-talet. Det som varit intressant i att digitalisera en del av 1982 års utgåva är hur engagerade på olika plan Kulturrådet var i framställningen, hur viktigt det här var för rådet. Texter hörande till katalogen har här digitaliserats, men inte själva katalogdelen där tidskrifterna presenterat sig (det blir bara för mycket!).
De ocrade texterna består av två inbladade texter där möjligen två sidor fattas eftersom de är paginerade sid 1 och sid 4 (vad dessa skulle handla om har jag svårt att fatta!) Sidan ett i dessa inbladningar rubriceras Kulturtidskriften, sid fyra Två nya undersökningar om Kulturtidskrifterna. Sedan finns där ett Förord och i slutet sid 107 en orubricerade sida där man förklarar vilka övergripande organisationer och myndigheter som kollar upp det här med tidskriftskultur. Och sist i katalogen s. 110 rubben Det här är Kulturrådet. Här nedan är ordningen lite omkastad så jag börjar med sist nämda.
Med i artikeln finns också Systematisk förteckning över kulturtidskrifterna med stöd av statens kulturråd 1981/82. Hur många av dessa finns fortfarande? Inte helt lätt förstå eftersom vissa bytt namn till exempel, emmellanåt flera gånger. Annan fråga är mig förmodligen varför det finns så lite forskning om tidskriftskulturen, är ju komplext förvisso? Varför finns det mig veterligen ingen Indianbulletin, Tulimud, Tekla, Tidsspegeln, Kalejdoskopet, Pockettidningen R, 299 och så vidare?


Till presentationen av alla dessa tidskrifter fanns i katalogen många citat av kända personligheter/idag mindre kända också. Presentationen bestod i uppgifter om vem som gav ut tidskriften, ansvarig utgivare, redaktör/redaktionen, postadress, telefon, prenumerationspris, postgiro, tryckeri och sedan en presentation av tidskriften.


Det här är kulturrådet

Kulturrådet är en ung myndighet. Lika ung som den svenska statliga kulturpolitiken, dvs sex år gammal. Till skillnad från de flesta statliga myndigheter är kulturrådet en mycket liten myndighet i förhållande till de uppgifter rådet har att hantera. Ett sextiotal tjänstemän arbetar med statliga insatser som rör teater, dans, musik, litteratur, bibliotek, kulturtidskrifter, bildkonst, museer och utställningsverksamhet, förutom olika "tvärkulturella" uppgifter. Ett samlat budgetansvar för dessa konst- och kulturområden, utredningar, försöksverksamheter, bidragsfördelningar, informations- och opinionsbildande insatser är exempel på kulturrådets arbetsuppgifter.

Statens kulturråd skiljer sig också från mer konventionella myndigheter genom att ett stort antal representanter för kultur- och samhällslivet medverkar i kulturrådets arbete. Regeringen utser vart tredje år inte mindre än sextiotvå ledamöter till kulturrådets styrelse och nämnder. Styrelsen utser i sin tur ett hundratal personer till arbetsgrupper som framför allt diskuterar olika bidragsfördelningar och utredningsuppdrag. Detta innebär att ett förhållandevis mycket stort antal personer kan påverka de kulturpolitiska beslut som fattas. Det är kulturrådets styrelse och de olika facknämnderna som ansvarar för de fattade besluten.

Kulturrådet har som övergripande uppgift att "främja förverkligandet av målen för den statliga kulturpolitiken och verka för kulturpolitisk utveckling".

De kulturpolitiska målen sammanfattas i åtta punkter som säger att kulturpolitiken ska
— "medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas
— ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor
— motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet
— främja decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet
— utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov
— möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse
— garantera att äldre tiders kultur tas tillvara och levandegörs
— främja utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna?"


Kulturtidskriften

Varsågod! Här kommer en ny kulturtidskriftskatalog med uppgifter om 204 tid-skrifter (mot 188 i förra katalogen).

Det kunde ligga nära till hands att här skriva allvarsord om kulturtidskrifternas situation: om kulturtidskrifter som tvingats lägga ned; om kostnadsökningarna (t ex portohöjningen, som nog slagit extra hårt mot just tidskrifterna); om nya undersökningar som tyvärr visar att bara en femtedel av kulturtidskrifterna finns på ett svenskt bibliotek, att en "normal" svensk kulturtidskrift bara har 114 biblioteksprenumerationer och att en svensk bokhandel bara säljer 7 av de 188 tidskrifterna som lösnummer.

Men låt oss i stället se positivt och kreativt på den fantastiska (men mycket underut-nyttjade) resurs som våra kulturtidskrifter faktiskt utgör. Kulturrådet har med denna katalog gjort ett första försök att öka och bredda kunskapen om de många kulturtidskrif-terna. Använd också du din fantasi och din erfarenhet och hjälp kulturrådet och oss som ger ut tidskrifterna - och katalogen - att bättre föra ut tidskrifterna överallt där de borde finnas ute i samhället!

- Hur ska vi få flera kulturtidskrifter på våra bibliotek ? Och hur ska vi få flera att läsa de tidskrifter, som redan finns där?

- Hur ska vi kunna använda kulturtidskrifterna bättre i skolarbetet och hur ska vi lära flera lärare och elever, vilken spännande läsning det finns i dessa tidskrifter ?

- Hur ska vi få bokhandeln att föra ut kulturtidskrifterna bättre - sälja dem som lösnummer och förmedla prenumerationer på dem?

- Hur ska vi få ut flera kulturtidskrifter i våra väntrum, på våra folkhögskolor och kursgårdar, på sjukhusen och i pensionärshemmen?

- Hur ska vi få mera uppmärksamhet på vad som står i kulturtidskrifterna i press, radio och TV ? Bara ett enda nummer av de 204 kulturtidskrifterna betyder sammanlagt mer än 10.000 sidor kulturmaterial. Och det kommer många nummer -

Slå upp katalogen, titta på affischen och hjälp oss att finna svaren på de här frågorna ! Och visst finns det väl någon kulturtidskrift, som du själv skulle vilja ha en alldeles egen prenumeration på ? Slå till då !

KULTURTIDSKRIFTEN

Allmänna frågor och förfrågningar om det statliga stödet till kulturtidskrifterna: Erik Östling, Statens kulturråd, Box 7843, 103 98 Stockholm° Tel 08/24 72 60. Katalogens utformning och innehåll: Leif Nelson, Regementsgatan 8, 211 42 Malmö. Tel 040/12 81 60. Rekvisition av katalogen: Bertil R Widerberg, Box 19, 161 26 Bromma. Tel 08/26 56 52.



Förord Anders Clason

Kulturpolitikens uppgift, särskilt när det blir ont om pengar, är främst att verka för tre mål
— Kulturarvet i form av konstnärligt skapande, humanistisk kunskap i sedan lång tid vårdade traditioner, byggnader och föremål måste värnas och levandegöras
— Verksamma konstnärer och kulturarbetare ska också i ekono-miskt knappa tider ha möjlighet att yrkesmässigt utöva och leva på sina yrken
— En publik marknad måste säkras för kulturuttryck, som skulle försvinna om inte samhällsstöd i olika former existerar.

Med de tre målen som motiv gav kulturrådet i samarbete med kulturtidskrifterna förra året ut den första Kulturtidskriftskatalogen. Den mötte ett mycket starkt gensvar. Mottagandet i dagspressen måste beskrivas som entusiastiskt. Så gott som hela upplagan på 10 000 exemplar har distribuerats till bibliotek, bokhandel, olika kulturinstitutioner, folkrörelser och enskilda.

I år ger vi därför ut en ny upplaga och därefter är det tänkt att kulturtidskriftskatalogen ska komma ut vartannat år. I huvudsak är det också denna gång främst de av kulturrådet stödda tidskrifterna som kommit med.

Det statliga stödet till kulturtidskrifter är begränsat och kan bara hjälpligt bidra till att förverkliga de tre mål jag angett som viktiga för en kulturpolitik i ekonomiska åtstramningstider.

Den publika marknaden, som är av avgörande betydelse för att kulturtidskrifterna ska kunna överleva kan aldrig en statlig myndighet skapa. Den måste finnas på den intressemarknaden där människor styrs av kulturell och politisk nyfikenhet, inte av den flyktiga underhållningen. De som kan hjälpa till att skapa den nyfikenheten är givetvis då skolan, högskolorna och universiteten, biblioteken, folkbildningen och naturligtvis de andra medierna, dagpressen, radio och TV.

I kulturtidskrifternas mångskiftande flora ingår mycket frestande presenterad kunskap, som ofta ger oväntade infallsvinklar såväl på det förflutna som dagsdebatten. Vill man få mer genomarbetade men ändå inte bokdigra kunskaper om vad som sker på konstområdena, i politiken och i de humanistiska och samhällsvetenskapliga disciplinerna, då är fortfarande kulturtidskriften den enda kommunikationsformen genom vilken samtal, reflexioner, impulser utifrån och föreläsningar kan dokumenteras och tränga ut till intresserade runt om i landet.

Det måste därför vara en viktig uppgift inte minst för dem som fostrar unga människor till kulturvanor, att visa på kulturtidskriften och dess innehåll. Det är därför av stor betydelse att ett rikt utbud av tidskrifter finns i folkbibliotek, skolbibliotek och högskolebibliotek och refereras till när folkbildningen lägger upp sina studieprogram i olika ämnen. Låt mig bara visa på betydelsen av detta genom att peka ut ett område som ligger mig själv varmt om hjärtat. Den fysiska miljön, både landskapet och bebyggelsen och formerna kring oss, både i vår offentliga och privata miljö är andligt och ekonomiskt förmodligen det dyrbaraste vi ägnar oss åt i samhället och som privatmänniskor.

Under århundradenas lopp, sedan Joseph Addison skapade The Spectator har landskapet och arkitekturen, planering i stor skala och i närsamhället plus alla attribut som hör till boendet och levadet, varit ett viktigt tema i tidskrifter. Som på inget annat område har faktiskt smaker och förändringar av smaken, opinionsbildning och debatt om vår fysiska miljö skett via tidskriften. De har påverkat kreatörerna och opinionsledarna och så småningom också den "allmänna smaken".

Så är det fortfarande — via konst-, arkitektur- och formtidskrifter, via politiska tidskrifter och allmänna kulturtidskrifter. Så småningom ger frågor som där dras upp, nedslag i andra media och når större publiker. Varför är det så? Därför att svåra och lite mer komplicerade problem kräver mer utrymme och reflektion är dagstidningsartikeln kan ge utrymme för. Och därför att den här typen av frågor, som rör miljön, inte alltid är möjliga att göra aktuella och nyhetsbetonade på momangen, som måste vara dagsmedians krav.

En annan kvalitet som kulturtidskriften också ensamt kan garantera, är utrymme för det korta, konstnärliga inslaget — dikten, novellen, essayn, aforismen och illustrationen, som är på undantagsställning i dagsmedierna.

De inslagen skapar oväntade konstnärliga möten och ger stora möjligheter att konfrontera ovana publiker — i skolan och i folkbildningen — med konstuttryck, som man -kan behandla på en lektion eller vid ett studiecirkeltillfälle.

Kulturtidskrifterna vänder sig i regel till många, ganska små publiker, som sammantagna dock bli stora — inte minst gäller detta de många invandrartidskrifterna. Problemet i dagens media och mode-monopoliserade trendvärld, där det mesta mäts i mängden av konsumtion och storleken på det samlade publikintresset, är att försvara det för demokratin omistliga kravet på pluralism, på möjligheten för det orepresentativa, det udda att göra sig gällande. Genom stöd till kulturtidskrifterna försöker staten göra det med vad den kan erbjuda: ett obundet, ekonomiskt bidrag.

Men endast läsarna, publikerna kan rädda tidskrifterna, rädda mångfalden i debatten.

Det är med förhoppningen att kunna hjälpa läsarna och de som har kanaler till dem som vi ger ut Kulturtidskriftskatalogen. Eldsjälar jobbar med stor uppoffring året runt för att ge Er stimulans. Gör dem inte modfällda genom brist på gensvar.

Läs en kulturtidskrift!
Prenumerera på den!
Pröva att köpa en tidskrift en gång. Kanske ger det mersmak!



Detta är den andra utgåvan av kulturtidskriftskatalogen. Det är nu alltså bestämt att den fortsättningsvis ska komma vartannat år och då i huvudsak presentera de kulturtidskrifter som får statligt stöd. I mellanåren ska kulturrådet försöka realisera de planer som berördes i den förra katalogen och som innebär en strävan att så långt det är möjligt också presentera kulturtidskrifter som av olika anledningar inte har eller söker statligt kulturtidskriftsbidrag. De är många och det framstår som angeläget att de får den möjlighet att bli uppmärksammade som katalogen ger.
För den som vill botanisera i tidskriftsfloran finns sedan länge flera hjälpmedel.

Svensk tidskriftsförteckning utges av Bibliografiska institutet vid Kungliga Biblioteket. Den 2es ut vart tredje år och förtecknar (utan kommentarer) ca 2 600 tidskrifter — ett urval som är det mest täckande vi har. Svensk tidskriftsförteckning finns på alla huvudbibliotek och i alla välsorterade boklådor.

Svenska tidskriftsartiklar ges ut av Bibliotekstjänst och registrerar artiklar i ca 400 svenska samt några finlands-svenska tidskrifter och är ett utmärkt (men underutnyttjat) hjälpmedel för den som vill bevaka vad som skrivs i en rad viktiga tidskrifter. Svenska tidskriftsartiklar finns på biblioteken.

Inländsk tidningstaxa (som utges av Poststyrelsen) utkommer årligen med en huvudförteckning och ett antal ändringsblad. Den förtecknar publikationer som är tillgängliga genom postabonnemang (bl a dagstidningar och .en del lokala föreningsblad) men är väl inte bibliografiskt helt tillförlitlig.

Årsbibliografi över Sveriges offentliga publikationer (utges av Riksdagsbiblioteket) redovisar av statliga myndigheter och verk utgivna publikationer — tidskrifter, cirkulär och författningssamlingar.

Meddelanden om nyheter och ändringar beträffande tidskrifter kan också inhämtas i den av Pressbyrån periodiskt utgivna Tidningsnytt.


(Reservation för ändringar av prenumerationspriset etc efter katalogens pressläggning)



TVÅ NYA UNDERSÖKNINGAR OM KULTURTIDSKRIFTERNA:

Kulturtidskriften på biblioteket
(Undersökningen gällde folkbibliotekens prenumerationer på de 188 kulturtidskrifter, som budgetåret 1980/81 fick statligt stöd från statens kulturråd).

Landets folkbibliotek (dvs de 279 kommunala bibliotekssystemen) hade i medeltal bara 43 st (eller 23 %) av de 188 tidskrifter, som gavs ut med statligt kulturstöd.

Inget bibliotek hade alla 188 kulturtidskrifterna - inte ens i ett enda exemplar. Även "det bästa" biblioteket saknade 42 av de 188 tidskrifterna.

Om de 24 länsbiblioteken räknas bort sjunker medeltalet till 27 tidskrifter (eller knappt 20 9/c) på folkbiblioteken. Invånarna i landets kommuner utanför de större städerna kan alltså inte läsa ens en femtedel av de statsstödda kulturtidskrifterna på sitt eget bibliotek.

27 av landets kommuner har mindre än 10 kulturtidskrifter på sitt bibliotek.

Den genomsnittliga svenska kulturtidskriften har bara 114 biblioteksprenumerationer att lägga i botten på sin ekonomi.

128 av de 188 kulturtidskrifterna når dock inte upp till detta medeltal och 72 av tidskrifterna har inte ens fått 25 prenumerationer på landets samtliga bibliotek. Kulturtidskrifternas "Tio-i-topp", då det gäller biblioteksprenumerationer, ser ut så här:
1) Biblioteksbladet, 2) Småfolket, 3) Pockettidningen R, 4) Forskning och Framsteg, 5) Bonniers Litterära Magasin, 6) Chaplin, 7) Jorden Runt, 8) Ord och Bild, 9) Lyrik-vännen, 10) 3-3S, Bibliotek i Samhälle.

Det totala antalet biblioteksprenumerationer på de 188 kulturtidskrifterna var 1980 drygt 20.000 st (biblioteken har ibland flera prenumerationer på samma tidskrift, t ex för sina filialbibliotek).

Det genomsnittliga prenumerationspriset på de 188 kulturtidskrifterna var 1981 ca 53 kr. Detta skulle ge biblioteken en samlad kostnad för sina prenumerationer på kulturtidskrifterna på ca 1,1 miljon kr. Bibliotekens totala mediaanslag 1981 var 172 miljoner kr. Prenumerationerna på kulturtidskrifterna tog alltså i anspråk drygt 0,6 % av bibliotekens mediaanslag.


Kulturtidskriften i bokhandeln
(Undersökningen gällde hur många av landets 269 fackbokhandlare, som 1981 regelbundet sålde lösnummer av de 188 kulturtidskrifter, som budgetåret 1980/81 erhöll statligt stöd från kulturrådet).

Drygt 200 av de 269 fackbokhandlarna valde att inte besvara den enkla enkäten.

De 60 fackbokhandlare, som svarade, sålde regelbundet lösnummer av 7 kulturtidskrifter.

Denna genomsnittssiffra påverkades starkt av en handfull bokhandlare med stor tidskrifts-försäljning - toppsiffran var 56 tidskrifter i en bokhandel.

116 kulturtidskrifter saknades helt i bokhandeln. 18 såldes i en enda bokhandel.

BLM, Artes, Jakobs stege och Pockettidnin gen R såldes av flest bokhandlare,




Systematisk förteckning över kulturtidskrifterna med stöd från statens kulturråd 1981/82

A Bok- och biblioteksväsen:
Aa Swedish Books
Ab Biblioteksbladet
Ab BiS Bibliotek i samhälle
Ac Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
Ad Bokcaféts månadsbulletin
Ae Bokvännen


B Allmänt och blandat:
Bd Arkadas
Bd Armanc
Bd Artos
Bd BLM (Bonniers Litterära Magasin)
Bd Butlleti de l'associació cultural catalana ...
Bd Cafe Existens
Bd Çocuk
Bd Ellinaki
Bd Etc
Bd FIB/Kulturfront
Bd Förr och Nu
Bd Grönköpings Veckoblad
Bd Havsverk
Bd Hevi
Bd Den Hialöse
Bd Hjärnstorm
Bd Hrvatska Rijee
Bd Häften för kritiska studier
Bd Jakobs Stege
Bd Janus
Bd Judisk krönika
Bd Kris
Bd Lastavica
Bd Liekki
Bd Makedonski Vesnik
Bd Metropol
Bd Nas Glas
Bd Natur och Samhälle
Bd Ord & Bild
Bd Ordets makt
Bd Press
Bd Radix
Bd Rallarros
Bd Rizgariya Kurdistan
Bd Roja Nu
Bd Rysk kulturrevy
Bd Science fiction forum
Bd Småfolket
Bd Snegulka
Bd Suplemento
Bd Svensk Tidskrift
Bd Sökaren
Bd Tulimuld
Bd Tärningskastet
Bf Forskning och Framsteg
Bf Värld och vetande
Bg Svenska Muséer
Bu Filmhäftet

C Religion:
C Religion och kultur
C Rösten
c Tro och liv
Ca Vår Lösen
Cf Kristendom och skola
Ck Katolsk Kyrkotidning
Ck Kristet forum
Ck Ortodox tidning
Ck Signum
Cl Svensk Missionstidskrift
Cn Balder

D Filosofi och psykologi:
D Filosofisk tidskrift
Do Kritisk psykologi

E Uppfostran och undervisning:
E Praktik och teori
Ea Att undervisa
Ea På väg mot en ny pedagogik
Em KRUT — Kritisk utbildningstidskrift
Ep Motpol
Eu Psykisk utvecklingshämning
Ev Studiekamraten
Ev Tidsspegel

G Litteraturhistoria:
G Brev
G Dast-magazine
G Jury — tidskrift för deckarvänner
G Summa
G Palantiren
G Tidningen 299
Gc Svensk Litteraturtidskrift

H Skönlitteratur:
H Allegoriska Bildtidningen
H Embryo
Hc Lyrikvännen
H Metamorfos
H Åttiotal
Hce Jules Verne-magasinet

I Konst, musik, teater och film:
I Aguirre
I Kalejdoskop
I Konstnären
I Magasin Tessin
I Synpunkt
Ia Dödens nyheter
Ia Konstperspektiv
Ia Paletten
Ib Konstnärscentrums tidning
Ic Arkitektur
Ic Arkitekttidningen
Ic Forum närmiljö
If Grafik-Nytt
Ih Form
Ij Funtime
Ij Mixturen
Ij Musik-Dramatik
Ij Musik-kultur
Ij Musikrevy
Ij Nutida musik
Ij Orgelforum
Ij RIP
Ij Schlager
Ij Spelmannen
Ijx Nya Kountry Korral Magazine
Ijx Orkesterjournalen
Ik Dans
Ik Dockteater-Eko
Ik Dockteatern
Ik Enté
Ik Nya Teatertidningen
Ik Scen och Salong
Ik Teaterforum
Im Chaplin
Im Film & TV
Im Filmkrets
Im Filmrutan

J Arkeologi:
Ja Medusa

K Historia:
K Tidskrift för utrikesdebatt
K Kommentar
Kc Arkiv för studier i arbetar-rörelsens historia
Km Östeuropa och vi
Koa Fred i Mellanöstern
Kob Sydasienbulletinen
Koc Vietnam nu
Kp Afrikabulletinen
Kq Nyheter från Latinamerika
Kqc Kuba — informationsbulletin
Kqd Chilebulletinen

Etnografi och folklivsforskning:
M Indianbulletinen

N Geografi:
N Göinge-Bladet
N Jorden runt
Ncc Norrbottensbulletinen
Nccg Västerbotten

O Samhälls- och rättsvetenskap:
O Ny livsstil — Framtiden i våra händer
Ob Ainnestybulletiuen
Ob Fred och Framtid
Ob Fred och frihet
Ob Fred och solidaritet
Ob Internationella studier
Ob Pax
Ob Världen och Vi
Ob Världshorisont
Oc Colombia Bulletinen
Occ Fjärde internationalen
Occ Kommunist
Occ Politisk tidskrift
Occ Socialistisk debatt
Occ Socialistiskt forum
Occ Stormklockan
Occ Svensk Linje
Ocf Tidskriften Östeuropa
Ocg Frihetlig socialistisk tidskrift
Ocg Liberal debatt
Ocg Listy
Ocg Mot Strömmen
Ocg Offensiv
Ocg Radikal-Liberalen
Ocg Rödhättan
Ocg Ocg Tekla
Ocg Tiden
Ocg Zenit
Od Klara Papper
Odg Plan
Oeq Krumbukt
Oeq Tidskrift för kriminalvård
Oh Pockettidningen R
Oh Social debatt
Ohd Invandrare och minoriteter
Ohd Invandrarkvinnan
Ohd Invandrarrapport
Ohd Mosaik 80
Ohi Drog
Ohi Slå tillbaka
Ohj Anna
Ohj Hertha
Ohj Kvinnobulletinen
Ohj Kvinnovetenskaplig tidskrift
Ohj Vi mänskor

P Teknik, industri och kommunikation:
P Atombulletinen
Pn Fotograficentrums bildtidning
Pn Fotografiskt Album
Pre Träbiten

R Idrott, lek och spel:
Rda Tidskrift för schack

U Naturvetenskap:
U ScanAm
Uc Elementa
Ue Fältbiologen
Uf Svensk botanisk tidskrift
Ug Calidris
Ugg Anser
Ugg Vår Fågelvärld
Ugj Entomologisk tidskrift
Uh Miljö och framtid
Uh Miljötidningen
Uh Rapport från Ekoteket

V Medicin:
Vn Social-Medicinsk Tidskrift


Här nedan följer citaten av kändisarna!

Lycka är för mig i stort sett en fråga om matsmältning.
Lin Yutang

France, c´est moi.
General de Gaulle

Säterjäntan – det är jag det.
Björnstjerne Björnson

Jag ska komma till eder när jag drager genom Makedonien; ty genom Makedonien ska jag draga.
Paulus

Det går åt mycken intellektuell energi och verbal iver att vidmakthålla intresset för det ointressanta.
Torsten Bergmark

Det är skälet till att man kan anta att varje människa – bortsett från hennes biologiska utrustning – under barndomen förvärvat en revolutionär kapacitet, som kanske kan uppbådas under speciella omständigheter, fastän de legat latenta så länge.
Erich Fromm

Det slutade som vanligt med att jag i desperation hoppade ner i papperskorgen för att försöka hitta några spillror som kunde bevisa att också jag var intellektuell. Men inte fan jag där något värdefullt, allt vad jag hade att säga om världen är skrivet på löv och blomblad,
Bengt Anderberg

Helvetet är ingen ort utan ett sinnets tillstånd.
August Strindberg

Vad en människa saknar mest i himlen är sällskap.
Mark Twain

Återberätta inte på slätstruken vers det som redan har presenterats på god prosa.
Ezra Pound

Det är som Platon säger ett mäkta svårt företag att slå ett lagbundet samhälle i spillror.
Montaigne

Ett stänk av fantasi är värt hundra sidor om astronomi.
Voltaire

Hurra för humle,
Hurra för malt!
Det är livets
Krydda och salt.
Ur "Portervisan" i operan Martha av W Friedrich

Idéerna kommer inte om man sätter sig ner och väntar pådem, de föredrar att angripa ur bakhåll.
Artur Lundkvist

Favonius uttalade sin förargelse över att icke detta år få äta fikon i Tusculum.
Caesar

Har man inte humor så har man.
Blandaren

Eftersom dessa mysterier övergår mitt förstånd är det lika bra låtsas vara den som står bakom dem.
Cocteau

Med dygd, duglighet och gott uppförande kan man göra sig odräglig.
Jean de la Bruyère

Jag fäster större avseende vid orsakerna till händelserna än till själva händelserna.
Cicero

I våra dagar talar man mycket om människans ensamhet och man använder alla möjliga konstiga ord.
Jean d´Ormesson

Var hellre ett lejons svans än en hunds huvud.
Talmud

Det är inte otänkbart att existensen av många, till synes överflödiga konstnäärer i vårt samhälle är ett resultat av att den skapande potentialen hos det moderna samhällets befolkning inte kommer till sin rätt i den moderna produktionsprocessen.
Erich Fromm

Den njutning en stad ger dig är inte dess sju eller sjuttiosju under utan det svar den ger dig på en fråga av dig.
Italo Calvino

Det är obegripligt att folk flinar utan orsak när det finns så många anledningar.
Kjell Hjern

Vilken löjlig rättvisa, som begränsas av en flod eller ett berg! Sanning på denna sida om Pyrenéerna, villfarelse på den andra.
Blaise Pascal

Jag höjer förvisso min själ över livets motigheter – men inte ögonen.
Montaigne

Det samlas inte damm på den som är ute i blåsväder.
Magnus von Platen

Den största behållningen man har av läsning är att den gör ens eget sällskap uthärdligt.
Drottning Christina

Kufarna förgyller världen.
Maxim Gorkij

Det är fult att slåss.
Hans Alfredsson

Om Gud hade skapat oss efter sitt beläte, så har vi gett igen efter besked.
Voltaire

Festtalens tid är inte ute. Det finns oroande tecken på att festtalen går en ny tid till mötes.
Sven-Eric Liedman

Orsaken till att dessa smaklösheter frodas i litteraturen är en och samma: det orginalitetsjäkt som försätter de flesta av dagens författare i korybantisk yra.
Aristoteles,
Om den stora stilen

Skaffa fakta först: sen kan du misshandla dem hur du behagar.
Mark Twain

Egoism är ensamhet.
Friedrich Schiller

Ensamhet är stora andars element.
Drottning Christina

Jag slöt ett förträffligt avtal med mig själv när jag bestämde mig för att författa detta arbete.
Ibn Khaldoun

Jag för min del känner mig mycket piggare och mera nöjd med mig själv, därför att jag vet att jag har två yrken istället för ett.
Tjechov

Antingen roar jag mig med böcker – av vilka jag har ett gott förråd här i Antium, eller så räknar jag vågor – vinden är för hård för makrillfiske.
Cicero
(brev till Atticus, april 59 f Kr)

Samma natt väntar alla.
Quintus Horatius Flaccus

Tala gärna med mig om dekadens – jag tror ändå inte på den. Jag tror inte ens att vi har nått den högsta punkten av kultur.
Antole France

Jag tror det är viktigt att konstnärerna blir arga igen. I sina bilder.
Torsten Bergmark

Kyss – en slags sugande muskelrörelse med läpparna, använd som uttryck för en känsla på så sätt, att läpparna tryckas emot ett lefvande väsen eller ett ting.
Nordisk familjebok
2:a upplagan

Kyssar – 8 äggulor och 2 hvitor samt 420 gm socker röras, tills de går upp, sedan iröras 220 gm rifven sötmandel och sist 315 gm mjöl. Af degen göras små runda bollar, som rullas i groft socker, varpå på hvar och en lägges en bit syltadt apelsinskal. Gräddas i bra nog varm ugn.
D:r A Carlström,
Oraklet, 1889

Kritik innebär inte någon inskränkning eller något förbudssystem. Den ger oss vissa utgångspunkter. Den kan få en trög läsare att piggna till.
Ezra Pound

Ett ord liknar ett bi, det har honung och gadd.
Talmud

Tystnad är en bot för alla smärtor.
Talmud

Ät inte körsbär med bojarerna – de kastar kärnorna på dig.
Anonymt ryskt citat

Drick för att du är lycklig – aldrig för att du är olycklig.
G K Chesterton

Lyfter man blicken ser man inga gränser.
Japanskt ordspråk

Skalderna hjälper oss att älska; det är det enda de är nyttiga för. Det är att göra ett ganska vackert bruk av deras ömtåligafåfänga.
Anatole France

Mycket av världens elände är resultat av i demokratisk ordning fattade beslut.
Olof Palme i antologin Demokratibegreppet, 1972

Världen vimlar av muntra prissar med förtvivlan i hjärtat.
Herbert Tingsten

Hårt är allt som avlar.
Elmer Diktonius

En konservativ är en person, som älskar existerande förhållanden till skillnad från en liberal, som vill ersätta dessa med andra.
George Berkeley

När jag har slut på rött, tar jag blått.
Picasso

Mina herrar, jag kan inte vara neutral. Det vore onaturligt, ja, jag vill påstå: det vore i högsta grad osedligt. Det är min mänskliga plikt, liksom er, att inte vara neutral.
Krilon i Eyvind Johnsons Grupp Krilon

Fritid utan böcker är döden.
Seneca

Det är ett helvete när poeter inte har råd att köpa varandras böcker.
Carl Sandburg

För lata svin är marken alltid frusen.
Yttrande traditionellt tillskrivet Gustav Vasa

Antagandet att vulgaritet och banalitet har förtjänsten att vara nya är ett modernt misstag; de har alltid funnits, och de är inte alls intressanta i sig själva.
Ezra Pound

Bo Pettersson

Publicerad: 2025-06-01