Genetik och ras #66–67

Läs på Fronesis hemsida om #66-67 Genetik och ras

Att genetiska tekniker och begrepp spelar en central roll för vår förståelse av olika samhällsfenomen har blivit tydligt under våren 2020. Coronapandemin och det uppmärksammade uppklarandet av dubbelmordet i Linköping år 2004 är två exempel. Den snabba sekvenseringen av SARS-CoV-2-virusets arvsmassa möjliggör både utvecklingen av vaccin och kartläggningen av virusets framfart, och i Linköpingsfallet kunde gärningspersonen spåras med hjälp av DNA-släktforskning. Mordet på afroamerikanske George Floyd och de efterföljande protesterna under parollen Black lives matter har i sin tur aktualiserat frågan om rasismens historia, där sociala och genetiska begrepp varit intimt sammanflätande. Men hur gestaltar sig förhållandet mellan rasbegreppet, rasismen och den genetiska kunskapen? Hur strukturerar genetiken vår förståelse av mänsklighetens förflutna och framtid, våra föreställningar om gemenskap, identitet, likhet och skillnad?

I Fronesis nr 66–67 undersöker vi förhållandet mellan genetik och ras i en rad översatta och nyskrivna texter av såväl genetiker som samhälls- och kulturvetare. Syftet är att introducera en tvärvetenskaplig debatt som i Sverige inte förts utanför akademin. Vi har översatt två texter av den banbrytande amerikanske populationsgenetikern och marxisten Richard Lewontin, vars kritiska analys av rasbegreppet inbegriper både dess vetenskapliga och dess sociala komponenter. Den svenske genetikern Bengt Olle Bengtsson ger i en intervju en bakgrund till Lewontins gärning samt till frågan om ras inom den genetiska forskningen.

I och med den fullständiga sekvenseringen av det mänskliga genomet, som slutfördes några år efter millennieskiftet, skedde ett paradigmskifte inom de medicinska vetenskaperna. Bland annat ökade intresset för genetisk variation både inom och mellan olika grupper, ofta kategoriserade utifrån ras, nation eller etnicitet. Med bakgrund i kritisk etnicitetsforskning och medicinsk sociologi undersöker Anna Bredström och Shai Mulinari populationsgenetiska kartläggningar av den »svenska populationen«. De ställer frågan vad som händer med den sociala kategorin svensk när den tillskrivs en genetisk komponent.

I numret diskuteras även de genetiska teknikernas inverkan på vår förståelse av ursprung och gemenskap. Flera kommersiella företag erbjuder i dag DNA-testning för släktforskare eller nyfikna privatpersoner på jakt efter sitt »sanna genetiska ursprung«. Inom forskningsfältet arkeogenetik har populationsgenetik och DNA-analys blivit viktiga verktyg i utforskandet av mänsklighetens tidiga historia. Anna Källén, arkeolog med inriktning mot kritiska kulturarvsstudier, diskuterar hur föreställningar om svenskhet konstrueras med hjälp av genetiska begrepp och teorier. Den kanadensiska antropologen och vetenskapsforskaren Kim TallBear granskar synen på ursprunglighet inom populationsgenetiken och hur denna förhåller sig till ursprungsbefolkningarnas egna definitioner av tillhörighet och identitet.

Shabane Barot, Anna Bredström, Shai Mulinari & Mani Shutzberg: Ras i genetikens tidevarv

Shai Mulinari: Ras och genetiska skillnader. Introduktion till avsnittets texter

Bengt Olle Bengtsson intervjuad av Shai Mulinari: Om genetisk likhet och skillnad

Richard Lewontin: Rasmässig variation hos människan

Richard Lewontin: Den förvirrade diskussionen om mänskliga raser

Steven Rose: Begreppet heritabilitet har passerat bäst före-datum

Mani Shutzberg: Medicin, ras och genetik i den postgenomiska epoken. Introduktion till avsnittets texter

Anna Bredström & Shai Mulinari: Svenska gener? Om stratifierad precisionsmedicin och genetikens etniska gränsdragningar

Catherine Bliss: Hälsorättvisa i postgenomikens epok

Anna Bredström: Arkeogenetikens berättelser om identitet, blandning och ursprung. Introduktion till avsnittets texter

Anna Källén: De första svenskarna – arkeogenetik och historisk identitet

Daniel Strand: 0,01 procent. Genetik, ras och åtskillnadens metodologi

Kim TallBear: Det genografiska projektet

Anna Bredström: DNA bortom genetiken. Introduktion till avsnittets texter

Disa Helander: DNA-test som migrationskontroll. Ett sätt att »göra familjer«

Alondra Nelson: Försoningsprojekt


Redaktörer: Shabane Barot, Anna Bredström, Shai Mulinari & Mani Shutzberg.

Publicerad: 2020-11-24

Köp Fronesis
Läs mer om Fronesis i katalogen
Fler artiklar knutna till Fronesis
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK
Fler tidskrifter i kategori FILOSOFI & PSYKOLOGI