Skriva, dansa och vara tyst #1 2020

Nytt decennium – och en ny ponton! Efter att ha utforskat typsnitt, papper och färgnyanser har vår formgivare Johan Olsson förnyat tidskriftens form (har ni kommentarer? skriv till oss på skriv@ponton.nu)

och vi bjuder in författaren och spoken word-artisten Mariama Jobe, som låter oss läsa två texter ur sin kommande bok En svart flickas handbok (Vi spände plastpåsarna över våra huvudet och försökte döda tiden medan krämen dödade vårat hår. Det sved så mycket att ögonen började vattnas)

och Sofia Kamill presenterar andra delen av en serie översättningar av samtida poesi från Sankt Petersburg – vi får läsa dikter av Roman Osminkin, Igor Bulatovskij, Alla Gorbunova, Alexej Porvin och Vera Voinova, och en presentation av Sankt Petersburgs poeter signerad Peter Razumov

och Allis Berglund skriver om att vara en tyst person (Jag minns hur det var att kliva in genom dörrarna första dagen i ettan, allt nytt folk som svärmade runt en. I början när jag bara kände någon enstaka person kunde jag känna mig som i en musikvideo; jag stod stilla i mitten och resten rörde sig runt mig)

och Niko Erfani och Selma Rezagić brevväxlar om Srebrenica, Peter Handke och Nobelpriset i litteratur (Och jag vill avsluta med att säga: konsten är inte värd någonting. / Och jag vill avsluta med att säga: ni kan inte betala tillbaka spillt blod. /Och jag vill avsluta med att säga: mitt blod är inte till salu)

och Emanuel Hagerblom Sjökvist undrar var gränsen mellan människan och monstret går (Vad finns det i oss som kan göra oss till monster? Var ska vi dra gränsen i en värld där moralen inte är självklar, där känslan kan bli starkare än förnuftet? När vågar vi förlåta oss själva?)

och i vår nya frågespalt rekommenderar Em Talledo en hög realistiska kärleksromaner (Den är tragisk – så pass att jag, som sällan gråter till böcker, grät i stort sett varje gång jag öppnade den – men slutet lämnar en med en känsla av hoppfullhet)

och Mikaela Wei ritar en serie med titeln det här är FACKING hjärtat!!!!!

och Saga Iveús Wenglert frågar sig om dans är ett språk (Det finns inga överenskommelser för vad olika rörelser betyder, kanske eftersom det finns ett oändligt antal rörelser en kropp kan utföra. Dessutom är sällan syftet med en rörelse att den ska betyda någonting)

och Frida Wennerfors finner sitt familjenamn i Kristina Lugns poesi (Mannen är hemsk i texten. / Att det ska förknippas med min släkt. / Jag finner en njutning i det)

och Rita Kristola Wiklund reflekterar över skrivandets var, när, hur, varför, vem och vad (Jag vill hitta den där dubbelheten i blicken, vara bland människorna på gatan och samtidigt se dem utifrån, känna och inte känna vinden)

och i numrets Tycker om text svarar Em Talledo på en dikt av Tara Aflaki med fyra egna dikter (För ett tag sedan lyssnade jag på en föreläsning där någon sa: ”Att skriva utan att läsa är som att laga mat utan att någonsin ha ätit, det kan bli bra, men förmodligen inte”)

och Mona Monasar skriver numrets namnkrönika (När jag var ett nyfött barn hade jag ett annat namn i några dagar, efter min mormor, men det fick jag inte behålla, henne har jag inte heller kvar)

och numrets insända bidrag kommer från Sara Braskamp, Vera Worbin, Adina Edfelt, Sandra Frödén, Gustav Bergsgård, Julia Gabrielsson, Mira Backman, Sara Elmgart, Andreas Duganoff, Tara Aflaki, Gustav Lif och Pontus Thelin Renström. Omslagsbilden är ritad av Athra Fransis.

Publicerad: 2020-06-30

Köp ponton
Läs mer om ponton i katalogen
Fler artiklar knutna till ponton
Fler tidskrifter i kategori FÖR BARN & UNGDOM
Fler tidskrifter i kategori LITTERATUR