Bilder av Ryssland #137

Ryssland kan ej med förståndet fångas
Eller med en vanlig måttstock mätas.
Hon har en egenartad skepnad
På Ryssland kan man bara tro.

Raderna är diktaren Fjodor Tjuttjevs (1803-1873) och tillkom under 1800-talets stora ryska filosofiska debatt då olika grupperingar engagerade sig i frågan och Rysslands identitet. Slavofiler och panslavister underströk folkets särart med grund i dess geografiska belägenhet och den ryskortodoxa kyrkan med rötter i Bysans. Västvänner å sin sida blickade mot Europa som förebild och gemenskap. Väst eller öst, Europa eller Asien – självuppfattningen liksom omvärldens syn på landet har skiftat ända sedan de tidiga slaviska furstendömena bildades under det första årtusendet efter Kristus. Från västligt håll tecknas ofta en brokig ikonografi med inslag av saltgurka, piroger, vodka och Kalinka, jämte mer högstämda fantasier om landets vidder, Transsibiriska järnvägen, ”den ryska folksjälen” och litteraturen. De senaste åren har mediebilden dominerats av Putins styre med Krimannekteringen, hybridkriget i Ukraina och inskränkta mänskliga rättigheter.

Bilderna av Ryssland är många, så också i detta nummer. En dyster framtidsteckning märks hos flera skribenter. Ilja Budraitskis lyfter det senaste årtiondets ekonomiska kris och hur det har medfört en ny politisk retorik: ”Staten har inte bett era föräldrar att föda er” heter det om den som inte lyckas försörja sig i den nya ordningen. Och tillräckliga finanser eller ej – Daria Sorokina ser oroande tendenser till det arkitektoniska kulturarvets förfall i profitkravens kölvatten. I en serie verk lyfter Anastasia Vepreeva frågan om ett annat slags arv: bortglömda, omärkta massgravar från terroråren, något som efterkommande generationer har fortsatt att bearbeta. Teoretikern Marianne Hirsch använde begreppet post-memory eller postminne om just efterföljandes roll i hanteringen av traumatiska händelser. Många är de hisnande familjeberättelserna i postsovjetiska släkter, varav ett vi möter i Denis Romanovskis och Nils Claessons konstprojekt Valentina Dobrovas liv.

De svenskryska relationerna har historiskt inneburit handel och kulturutbyten, krig och släktförbindelser – och kritik och misstro. Maria Enerud analyserar här ett par ryska tidskrifters Sverigerapportering medan Mattias Göransson granskar en period då man från svenskt håll tyckte sig se missiler överallt. Och på tal om bilden av den andre: konstnären Egor Rogalev resonerar kring västvärldens fascination av östeuropeiskt förfall och hur den har fått honom att lämna det renodlade arkitekturfotografiet för att slippa den exotiserande publiken.

Vi publicerar en rad självporträtt av Alexander Lobanov och Pasmur Ruchaiko. Den förre en art brut-konstnär som genom sin användning av sovjetisk rekvisita själv framstår som en revolutionär eller politruk och den senare en autodidakt som målar in sig i det Ryssland han omges av: höghus, innergårdar, ständiga poliskontroller. Moskva har kallats Rysslands hjärna medan kulturnavet, det vill säga hjärtat, sägs ligga i S:t Petersburg. Vi besöker båda. Maria Zennström, som gick på filmhögskolan i Moskva på 1980-talet, återvänder till staden under forskningsarbetet inför en kommande bok om sin pappa, konstkritikern och kommunisten Per-Olov Zennström. Vi följer med till hennes vän på en cancerklinik, och Lizaveta Matveeva berättar om gruppen Sever 7 och deras resa genom gränder och bakgator.

Men Ryssland är, med författaren Nikolaj Gogols ord, ett land ”där allt snarare utvecklar sig på bredden, det må sedan vara vad det vill: berg, skogar, stäpper, ansikten, munnar och fötter.” De vidsträckta koloniserade territorierna bortom de europeiska storstäderna befolkades före ryssens ankomst av uraltrakternas finno-urger, Sibiriens och Centralasiens nomadfolk och de turkiska khanatens invånare. Luiza Akbajeva ger en inblick i de eklektiska bröllopstraditionerna i nordkaukasiska Dagestan. Dessutom tar Sanna Beijnoff med sig läsaren in i Andrej Tarkovskijs bildvärld.

Ryska namn transkriberas enligt gängse svenska systemet utom i de fall där medverkande har efterfrågat det engelska – för att underlätta för läsaren att hitta deras övriga verk.

Blick inifrån Lizaveta Matveeva, översättning Katerina Zolotova

Bröllop, pengar och två säckar Luiza Akbajeva, översättning Katerina Zolotova

Bilden av ett hem Sanna Beijnoff

Lost Machine Anastasia Vepreeva

Valentina Dobrovas liv Nils Claesson

Plastik och palimpsest: om rysk restaureringskonst Daria Sorokina, översättning Katerina Zolotova

Alexander "Sasha" Lobanov Sanna Samuelsson

Staten har inte bett era föräldrar föda er – åtstramningsekonomi i rysk tappning Ilja Budraitskis, översättning Katerina Zolotova

Intervju med Egor Rogalev Aleksei Borisionok, översättning Katerina Zolotova

Stalins spökraketer Mattias Göransson

Håll huvudet kallt, gatans parlament! – om ryslands bild av Sverige Maria Enerud

Med fosterlandet som fond: Pasmur Rachuiko om sin konstnärliga praktik Katerina Zolotova

Olga och canserkliniken Maria Zennström

Omslagsbild: Alexander "Sasha" Lobanov

Publicerad: 2020-03-09

Köp Hjärnstorm
Läs mer om Hjärnstorm i katalogen
Fler artiklar knutna till Hjärnstorm
Fler tidskrifter i kategori ALLMÄNNA
Fler tidskrifter i kategori KONST & DESIGN