Tema Växa #2 2018

Nytt om Tidigt

Sigiswald Kuijken Birgitta Wennerström

Växande nätverk för tidig musik Hillevi Hogman

Sommarfestivaler (evenemang)

Det uppväxande släktet Hillevi Hogman

Två barockoperor och en serenata Carl-Gunnar Åhlén

Symfoniorkestern växer fram Owe Ander

Odiscutabelt Daniel Blockert

Kurs i italiensk 1600-talsmusik Roland Kjellström

Om flöjtisten Atys och om musikalisk interpunktion Anders Ljungar Chapelon



Så här i början av sommaren kan det kännas lockande att gå ut i naturen eller i trädgården och förundrat se hur det växer - även detta år, då vintern har varit så lång och i snön har legat kvar alldeles outhärdligt länge.

Nu grönskar det igen! Vad kan då vara mer passande än att låta årets sommarnummer av Tidig Musik få temat VÄXA? Hur går det med växandet i den tidiga musikens trädgård – den musik som skapats under cirka 1000 år och som innefattar allt från medeltida hymner och folkliga danslåtar till tidiga stråkkvartetter och de allra första operorna? Ökar antalet konserter och föreställningar? Växer publikintresset? Finns det någon återväxt i form av nya musiker? Det ville vi försöka ta reda på.

Hillevi Hogman har tittat närmare på det växande europeiska nätverket för tidig musik och har pratat med en av de drivande bakom många av projekten, Peter Pontvik.

Hon har också undersökt i vilken utsträckning det uppväxande släktet får möjlighet att lära känna den tidiga musiken. Musiklärare och musiker ger oss en inblick i sitt arbete.

Owe Ander skriver om hur den moderna symfoniorkestern växte fram. Före 1850 var orkesrern inte så hårt mallad som den senare har blivit. Idag har symfoniorkestrar i Tokyo, London och Los Angeles i stort sett samma instrumentbesättning, men under 1600- och 1700-talen kunde det se helt olika ut i olika länder, i olika regioner - ja, till och med i olika städer. Så hur gick det till när symfoniorkestern standardiserades?

Stockholm Early Music Festival får i år besök av en musiker som växte upp med den tidiga musiken: Sigiswald Kuijken. Bosatt i en liten by i Belgien fick han av en slump redan vid sju års ålder höra renässansmusik. Där och då lades grunden till ett livslångt intresse och ett musikerliv med den tidiga musiken i centrum. ”Redan som barn tyckte vi det var uppenbart att all musik från tidigare epoker lät bättre om den framfördes på ett sätt och med de instrument som den var tänkt För”, berättar han i vår intervju.

Anders Ljungar-Chapelon återkommer efter introduktionen i förra numret med en andra artikel där han presenterar den franske Höjtisten Atys tankar kring ett musikaliskt användande av skriftspråkens interpunktion. Hur kan kommat, punkten, semokolonet och de andra skiljetecknen hjälpa musikern att hitta en fungerande frasering?

Carl-Gunnar Åhlén har under våren sett två barockoperor och en serenata framföras i norra Europa och ger en bild av hur det ser ut på barockopera-fronten.

I Daniel Blockerts fylliga skivkrönika finns många bra lyssningstips inför sommaren. Som vanligt hittar du förstås också information om sommarens många festivaler och konserter.

God läsning! Och en skön sommar i den tidiga musikens tecken önskar

Publicerad: 2018-06-10

Köp Tidig Musik
Läs mer om Tidig Musik i katalogen
Fler artiklar knutna till Tidig Musik
Fler tidskrifter i kategori MUSIK