Innehåll #1 2018
Ledare Beata Hansson
Valåret tågar in. Det är ganska bullrigt redan nu. Och det kan man ju förstå. Det är mycket som står på spel. Men var kommer arbetarlitteraturen in i det hela, förutom att den levererar berättelser om klassamhället?
När arbetarlitteraturforskaren Magnus Nilssons rapport ”Arbetarlitteraturen och samhället” kom ut brakade flera intressanta diskussioner loss bland arbetarskrivare och andra. I hans rapport finns en rad intressanta iakttagelser kring arbetarlitteraturens uppsving och vad den har för näring att ge till det politiska samtalet.
En gång levde arbetarlitteraturen och politiken i symbios när fackföreningsrörelsen var stark hängde litteraturen med. Men idag jobbar de i otakt. Även om ingen kan säga att vi inte är mitt inne i en vital arbetarlitteraturålder bärs den inte fram av någon stark arbetarrörelse eller ens någon självmedveten arbetarklass. Organisationsgraden hos arbetare har väl sällan varit lägre, säger Nilsson.
”Men liksom tidigare kan arbetarförfattarna hjälpa till att stärka arbetarklassen och arbetarrörelsen politiskt genom att bidra till framväxten av klassmedvetande och skapa en plattform för formulerandet av kritik mot de orättvisor som drabbar arbetare i ett kapitalistiskt klassamhälle som Sverige. Inte minst kan arbetarförfattarna hjälpa oss att förstå de förvandlingar som klassamhället just nu genomgår. Och faktum är att arbetarlitteraturen i dag framstår som en av de arenor där förutsättningarna är bäst för att kritisera klassamhället och skapa klassmedvetande.”
Men vem vill kalla sig arbetarförfattare idag? Det samtalet för jag med författaren Anna Ringberg i detta nummer av KLASS. Att hon värjer sig mot den beteckningen är inte unikt. Den oviljan sträcker sig tillbaka till arbetarlitteraturens guldålder på 30-talet. De författarna betonade ofta sin individualitet ”och hade i allmänhet en ganska ambivalent inställning till begreppet arbetarförfattare. I sitt bidrag till antologin
Avsikter (1945) – som i efterhand betraktas som ett slags generalmönstring av 1930-talets arbetarförfattare – ställde sig Moa Martinson rent av direkt avvisande till beteckningen. ´ Det är ett ord som borde avskaffas i litteraturen och det är proletärförfattare. Därför att ordet skapar förvirring, gör klasskillnad där ingen sådan finns och därför att ordet inte har något berättigande. Det finns inga proletärförfattare, det finns bara författare´ ”.
Men är det verkligen arbetet i sig som utgör den viktigaste ingrediensen i arbetarlitteraturen? Eller är det perspektivet makt-maktlöshet som är det mest väsentliga? Jag tänker att det är just där klasskillnaderna tydliggörs.
Vad man än väljer att kalla sitt skrivarjag är ändå valet att använda klass som motiv i ett litterärt sammanhang ofta väldigt effektivt. Att få verka som en litterär politisk vilde är ju författarens stora frihet och förutsättning. Samtidigt är arbetarlitteraturen ett ovärderligt redskap när man vill verka för organisering genom arbetarrörelsen och samtidigt sprida budskapet om solidaritet och jämlikhet utanför kretsen av de redan frälsta. Magnus Nilsson anser att arbetarrörelsen bör göra mer för att stärka arbetarlitteraturen. Men jag ställer mig frågan om vi verkligen vill det. Vill vi hålla i någon slags flagga åt LO som man ibland kan tycka bara snackar arbetarrörelse men inte är det i praktiken?
Hur som helst. KLASS vill spridas i alla led genom att tala om och recensera normkritiska politiska texter som exempelvis Helene Rådbergs poesi, eller Anna Jörgensdotters historiska epos
Solidärer som i dagarna fått flertal litteraturpriser. Men kanske är vi i detta nummer ändå mest stolta över föreningens troligen allra äldsta medlem och arbetarskrivare med stort A, Erik Pousette, som berättar sin skrivarhistoria för Torgny Karnstedt.
I årets första nummer har vi satt sågverksarbetaren och författaren Karl Östman på omslaget. Han gav sågverksarbetarna en röst och blev känd mest för sina noveller och korta skisser som kunde publiceras i arbetarpressen.
Vad vill man undersöka som författare? Det frågar vi
Anna Ringberg Stockholm, som länge gömde undan sin bakgrund, men nu är redo att vara mindre diplomatisk.
Ett liv som helt kretsat kring poesin. Det har föreningen Arbetarskrivares troligen äldsta medlem
Erik Pousette 84 i Helsingborg haft. De senaste åren har han kommit ut med flera uppskattade diktsamlingar om arbetslivet.
Torgny Karnstedt har träffat honom och pratat om livet och litteraturen.
En av våra mest kända författare är
Kjell Eriksson som sedan några år tillbaka bor i Brasilien.
Åke Johansson har varit och hälsat på honom och bland annat pratat om att det behövs en rörelse med klassfrågorna i centrum. Vi träffar även
Mimmi Sandberg från Falun och frågar henne om hennes tankar kring den kurs arbetarlitteratur hon just avslutat vid Malmö universitet.
Vidare har vi glädjen att kunna publicera två intressanta essäer.
Maria Hamberg funderar kring kropp och klass och
Ann-Gerd Simu kring identitet och tillhörighet. Vi har också en rad skönlitterära bidrag från
Micke Evhammar, Birk Andersson, Fred Lane och
Kalle Holmqvist vars novell startar med:
Det började med att chefen stal ett äpple….
Till det har vi en intressant artikel om arbetarkonstnären
Johan Ahlbäck, vars pris ska uppmuntra konst i hans anda. Vi får också en rapport från Arbetarlitteraturens dag ute på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och två intressant krönikor:
Jan-Ewert Strömbäcks Fabrikssystrar och
Vesna Prekopics Ser jag inte ut att vara en person kanske?
I detta nummer recenserar vi 10 aktuella böcker från små och stora förlag.
Politiken av Helen Rådberg, Ordfront förlag
Bara dra av Ann-Helen Laestadius, LL-förlaget
Sista sången från Möllevången av Stig Hansén, Hjalmarsson & Högberg Bokförlag AB
Martin Nexö- den nordiska arbetarlitteraturens pionjär av Per-Olof Mattsson, Ellerströms förlag
Tankar för dagen-manual för ett snällare liv av Bob Hansson, Ordfront förlag
Marken av David Väyrynen, Teg Publishing
Kamp ger återbäring av Rebecca Hybinette, Humanakademiens förlag
Ikon av Yolanda Aurora Bohm Ramirez, Brombergs bokförlag
Drottningen i kassan av Erika Pettersson, Galago
Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig? av Stina Oscarsson, ill: Sara Granér, Leopard förlag
Tidskriften KLASS startades 2015 och har som ambition att lyfta fram arbetarlitteratur och litteratur med klassperspektiv. Genom reportage, kritik, samtal och debatt hoppas tidningen att kunna föra fram viktiga frågor och litteratur i ljuset. Klass ger klassamhället ansikten!
Historik
När den Göteborgsbaserade tidskriften Avsikter, som skrev om arbetarlitteratur lades ner hösten 2014 startade en grupp om fyra personer i föreningen Arbetarskrivare upp en ny tidskrift: Carola Ankarborg, Beata Hansson, Torgny Karnstedt och Jane Morén. Tidskriften fick namnet Klass. Första numret kom 26 mars 2015.
Publicerad: 2018-03-06
Köp KLASS
Läs mer om KLASS i katalogen
Fler artiklar knutna till KLASS
Fler tidskrifter i kategori LITTERATUR
