löpande okulärt med hjälp

Stanna här. Stå still då. Kolla ner mot dina skor. De väger fram och tillbaka över en liten webbdomäns yta, där ett par poetiska ambitioner förskräckt har sträckt och slätat sig. Limbo mellan luft och jordplattor. Vi är jämnare nu men alltjämt skrovliga. Träd över oss, gro trådar ner efter vår vätska. Ta jord, tugga. Ta land, snubbla. Få farligt porös mark under fötterna.

Rasa.

Stampa på stigen. Spara ned dokumenten och låt en textbehandlare öppna söndra orden blotta nätbroderiets vrångsida av kodade rottrådar. < font color="black" face="Verdana" size="1">Hur låter det när ögonen ramlar ner mellan våra knotiga ben? Hur luktar och smakar vår mylla?< /font>

I femte nummret av vår nu årsgamla nättidskrift fikssion samlas 8 bidrag som varken seglar iväg eller gräver ner sig. Oundvikligen är det makt att slå fast vem som står stadigt på jorden. Och vi tog extra mycket av den varan från varandra när vi väl höll på; separerade fötternas främsta savflöden för att markera egna rötter i läsningen av andras röster. Vi fann dikter som söker tyngdpunkt och tillflykt. Som håller undan himmel och helvete för ett stillsamt balanserande längs den stabilare men vanskligt smala remsan därimellan. Och varje text gav vi redaktionellt uppglesade trådar, som i ett nummergemensamt nystan finns tillgängliga efter bara ett klick under varje signatur.

Väl mött välj min väg skäl var sväng ställ stanna över vår

Lyra Ekström Lindbäck