Politikens kulturtidskrifter 2006 – del 1: I skuggan

I Demokratiutredningens slutbetänkande (SOU 2000:1) konstaterades att "den roll organisationstidskrifter och kulturtidskrifter spelar i samhället har försummats såväl inom forskningen som i mediepolitiken." Vad är en kulturtidskrift för dig och ditt parti? Vad är kulturtidskrifternas uppgift och funktion i dagens och morgondagens samhälle? Och vad tänker ditt parti göra för att lyfta fram kulturtidskrifterna ur skuggan i framtidens mediepolitik?

Claes Ånstrand, statssekreterare i utbildnings- och kulturdepartementet:

”Jag menar att kulturtidskrifter uttrycker kunskaper och reflektion och därför har en viktig uppgift i den offentliga debatten och för människors delaktighet i samhället. Många kulturtidskrifter skapar och speglar kreativitet vilket har stor betydelse för kulturlivet. Det är angeläget att främja kulturlivet, värna demokrati och yttrandefriheten. Därför finns också ett statligt kulturtidskriftsstöd som visat sig ha en avgörande betydelse för många tidskrifters existens. Stödet har dessutom förstärkts under senare år.”

S-ledamöterna i riksdagens kulturutskott:

”För att göra det enkelt för oss kan vi citera ur SOU 1997:141 Boken i tiden. Där står att läsa bland annat: ’Kulturtidskriftens syfte och funktion kan på så sätt sägas vara dubbel. Utöver att vara ett redskap för kunskap och reflektion är den också en väsentlig del av den ickeinstitutionella offentligheten. Att värna om kulturtidskriften innebär ytterst ett värnande om demokratin och yttrandefriheten.’ Vidare slås fast att ’[k]ulturtidskriftens utseende och innehåll kan variera från den enkla tidskriften för en liten grupp av specialintresserade till den etablerade tidskriften med avancerad formgivning och ett brett innehåll’ och att ’[d]en främsta drivkraften är mötet med läsekretsen, att bli delaktig i den offentliga debatten, snarare än att uppnå en viss storlek på upplagan.’

Kulturtidskriften är en omistlig del av en offentlig sfär lite vid sidan av de stora massmedierna. Internet i synnerhet och teknikutvecklingen i allmänhet förändrar förutsättningarna och ökar möjligheterna för denna typ av offentlighet. Idag kan allt fler, tack vare den nya tekniken, producera snygga trycksaker och Internet innebär en ny distributionskanal som många kulturtidskrifter valt att använda sig av.

Som vi ser det blir kulturtidskriftens uppgift och funktion även i morgondagens samhälle att bredda det offentliga samtalet och den demokratiska diskussionen. I ett allt mer medialiserat samhälle torde också behovet av alternativa röster och fördjupningar öka snarare än minska. Staten och mediepolitikens roll är och förblir att ge ekonomiskt stöd som möjliggör utgivningen av kulturtidskrifter.”

Moderata kulturkommittén:

”Kulturtidskrifter spelar en mycket central roll i utvecklandet av kulturlivet. De ger möjlighet för nytänkande och nyskapande. Om man till exempel besöker er webbplats på kultur.nu [sic!] förstår man hur brett detta område är och hur många olika kulturyttringar som finns representerade i form av olika tidskrifter. Vi tror att kulturtidskrifter kommer att fortsätta spela en central roll för utvecklandet av nya kulturyttringar samtidigt som de kan fungera som en länk tillbaka. Även om vi sett att kulturtidskrifter tvingas läggas ned finns också exempel på motsatsen – ta till exempel den nystartade poesitidningen Ars Interpres.”

Folkpartiet via Lennart Kollmats (ordförande i kulturutskottet):

”En tidskrifts roll är att stå för återkommande inlägg i samhällsdebatten, med mer utrymme för reflektion än dags- eller till och med veckotidningens höga tempo, men med mer dagsaktuell anknytning än man kan söka i samtidslitteraturen.

Många tidskrifter fyller denna roll på helt kommersiella grunder – man ska inte dra alltför snabba och vattentäta skott mellan de mer ’finkulturella’ tidskrifterna och de kommersiella. Även de som fokuserar på ämnen som mode, mat, kläder och nöjen förmedlar också både samtidsbilder och värderingar till sina läsare. Vi borde kanske inte alltid snubbla förbi dem på grund av att deras innehåll känns ’lättviktigt’. Både smalare och bredare tidskrifter existerar i samma samhälle, ibland konkurrerar de på samma marknad om samma läsare, och ger olika bilder av sin samtid. Ofta i dialog med varandra, ibland representerande diametralt motsatta
förhållningssätt och perspektiv på samhället.

Marknaden för olika framför allt livsstilsinriktade tidskrifter är stor och växande. Men nischningen på en specifik livsstil och dess olika attribut innebär också att dessa bidrar till den tilltagande fragmentiseringen av media i vårt samhälle. De är också mer avhängiga av tillfälliga intresseströmningar och beroende av kommersiella aktörers intresse att annonsera.

Dessa fakta är något som långsiktigt påverkar mediamarknaden som helhet.

De tidskrifter som medvetet satsar på att bredda samhällsdebatten och ge utrymme för röster som annars inte hade hörts, kulturtidskrifterna, är ett angeläget samhällsintresse. Att marknaden för kommersiella tidskrifter är så livskraftig, innebär inte att detta samhällsintresse minskar i betydelse. Tvärtom – här kan de samhällsstödda tidskrifterna fylla fler funktioner. Dels kan stödet som utgår utgöra en balans mot det kortsiktigt lönsamma eller kommersiellt gångbara. Dels kan de ’smalare’ tidskrifterna på olika sätt inspirera eller ge upphov till mer reflektion kring de värderingar som sprids ofta utan särskilt mycket diskussion i andra tidskrifter.”

Kristdemokraterna via Gunilla Tjernberg (ledamot i kulturutskottet):

”Kulturtidskrifterna är oerhört viktiga i frågor som handlar om demokrati och kulturpolitik. De har betydelse både i dagens och morgondagens samhälle. Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ lagt förslag som skulle stärka kulturtidskrifterna.”

Vänsterpartiet via Peter Pedersen (suppleant i kulturutskottet):

”Lustigt, just de där raderna ur demokratiutredningens betänkande brukar vi lyfta fram i våra motioner! För oss är alltså kulturtidskrifterna viktiga för mångfalden, yttrandefriheten och demokratin.”

Centerpartiet via Birgitta Sellén (ledamot i kulturutskottet):

”Kulturtidskrifterna har en viktig funktion att fylla både i dagens och i morgondagens samhälle eftersom de ger utrymme för en fördjupning och stimulerar debatt och analys inom många skilda områden.

Kulturrådet har en viktig funktion att fylla för att stödja och lyfta fram kulturtidskrifterna.”

Miljöpartiet via Mikael Johansson (suppleant i kulturutskottet och ansvarig för kulturfrågor i partiets riksdagsgrupp):

”En grundtanke i den gröna ideologin är att ge varje människa möjlighet att utveckla sina förmågor och att få uttrycka sig fritt. Ett rikt och mångfasetterat kulturliv är nyckeln till mänsklig livskraft. Men kultur är inte bara en kraft i sig själv. Kultur kan också fungera som motkraft och därför anser miljöpartiet att det åvilar den offentliga sektorn, kommun, landsting och stat, att ta ansvar för att alla har tillgång till kultur, oavsett ålder, ekonomi och utbildningsnivå.”

Dan Abelin på FSK intervjuade. Svaren kommer även att finnas tillgängliga partivis på FSK:s hemsida.

Publicerad: 2006-02-28