Fan på väggen
Tidskriften Subaltern, som just utkommit med sitt andra nummer, är ett forum för subversiv litteratur och kultur. Redaktören Erik Jonsson är en av dem som har tröttnat på det syrefattiga och likriktade kulturklimatet; han vill med sin tidskrift rucka på fundamentet för "bokmonopolets ruttna fuskbygge" och "låta fraserna gro in i grunden som termiter".
Första numret hade tema Apokalyps – fanns det någon tanke med det?
– Ja, jag tyckte det var en lite rolig idé, att börja med undergången. Och så är det ett intressant ämne, där man kan tolka in ganska mycket.
Han sitter hemma i Umeå med sina studier när vi ringer upp för att få veta lite mer om de där termiterna. Erik Jonsson berättar att de är lånade från Baudelaire. Och det ruttna fuskbygget är förstås förlag som Bonniers och Norstedts, som vet vad som är accepterat och ger ut böcker på rutin.
– Det har ju funnits andra som har arbetat med subversivt, experimentellt material tidigare, tidskrifter som Kris, Svarta Fanor och Hillersbergs Puss och Gatskrikan. Det såg ut som om BLM var på väg åt det hållet också, men så fort en tidskrift inte säljer så försvinner den. Sedan finns det de som ligger och nosar på det mörka, som Res Publica, men oftast blir det för akademiskt och tråkigt.
Just det mörka är alltså någonting du intresserar dig för?
– Ja, det står i opposition till samhället och den inställning som råder, där man trots allt försöker ge sken av att vi lever i en positiv tillvaro. Jag vill ge svartsynta författare utrymme. De kommer närmare sanningen.
Erik Jonsson är ensam redaktör för Subaltern, men samarbetar med Johan Hammarström, förläggare på
h:ström Text & Kultur, som gör layouten. I senaste numret, som har tema Amerika, medverkar namn som Malte Persson, Lisa Carver, Carl Abrahamsson, Einar Heckscher, P. B. Shelley, Torbjörn Säfve och Martin Häggkvist. En (o)salig blandning således; Erik Jonsson tycker det är viktigt att ta in ett brett spektrum av medverkande och han vill inte att läsaren ska sympatisera med alla skribenter.
– Förhoppningsvis kan var och en som läser hitta en viss vämjelse någonstans i tidskriften.
Han vill inte heller att en särskild politisk eller religiös åskådning ska återspeglas i texterna. Subaltern ska vara oförutsägbar. Om läsaren inte är beredd på vad som kommer att dyka upp blir läsningen mer aktiv och intressant.
– Jag plockar gärna in författare som inte går att definiera och jag kan se en poäng i att publicera en radikal författare som Torbjörn Säfve i samma nummer som Martin Häggkvist, som är konservativ – de är två ytterligheter på var sin sida om den skenheliga mittfåran. I senaste numret har jag också med Stig Larsson, som är akademiskt intressant, men inte politiskt korrekt för fem öre.
Det mesta är dock accepterat i dag, inser han; det går an att göra nästan vad som helst, bara man sköter det snyggt eller kallar det konst.
– Men det är ju ändå mer intressant att måla fan på väggen än att inte göra det.
Publicerad: 2005-05-31
Köp Subaltern
Läs mer om Subaltern i katalogen
Fler artiklar knutna till Subaltern
Fler tidskrifter i kategori LITTERATUR
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK