Var håller novellerna hus?

Det kom en fråga till redaktionen: "Varför är det så få tidskrifter som publicerar noveller?" Det var en bra fråga. Stämmer det att novellerna ligger lågt i kurs i litteraturtidskrifterna, och om det stämmer: hur har det blivit så? För att kartlägga novellens plats i tidskriftssfären har vi letat reda på ett antal tidskrifter som publicerar noveller, och bett om redaktionernas syn på saken.

Goda exempel

Det finns flera exempel på tidskrifter som verkligen gjort sitt för att uppmärksamma novellformen. Subaltern utkom år 2008 med ett novellnummer, bestående helt av svenska, nyskrivna noveller. Adam Persson, redaktör för Subaltern, säger att han upplevde att novellnumret fyllde ett tomrum. Om noveller hade varit mer frekventa i tidskrifterna hade inte Subaltern gjort sitt novellnummer. Men numret blev också ett definitivt avslut på Subalterns litteraturinriktning. Efter det har tidskriften riktat in sig på andra ämnen man betraktar som försummade i det offentliga samtalet.

Tidskriften Avsikter har som syfte att publicera arbetarlitteratur och artiklar om "skrivandets konst" och brukar ta in minst en novell per nummer. Novellerna är skrivna av både etablerade och oetablerade författare, de flesta svenska. Avsikter arrangerar också en årlig novelltävling, och redaktionen säger att kvaliteten på de inkomna bidragen år 2009 var mycket hög, och att flera etablerade författare deltog. De har också intrycket att det verkar ha blivit färre och färre tidskrifter som tar in noveller, men menar att internet har haft en positiv inverkan på novellens ställning; det korta formatet passar digitalt och det finns många skrivarsidor på nätet som ordnar tävlingar.

I Avsikter #31, som kom i juni 2009, finns en mycket humoristisk text ur Gunder Anderssons senaste novellsamling (I pianoskor och huvudvärkskostym), som handlar just om svårigheten att hitta tidskrifter som publicerar noveller. Jaget i texten börjar skriva på en novell, och funderar på vem som kan tänkas ta in den. Men varenda tidskrift han kommer att tänka på – ett tiotal – har lagt ner eller ändrat inriktning:

"Ja, så är det. Jag samlar på döda kamrater. Tidningar är kamrater. Kors har rests, över den ena efter den andra. [...] Och så finner jag mig sittande likt schablonbilden i så många arbetarnoveller jag läst: jobbaren vid köksfönstret, skådande bort mot den nedlagda fabriken, fången i nostalgiska minnen av hur det var."

Novellen stark i genrelitteraturen

Tidskrifter som Nova science fiction, Mitrania, Enhörningen och Eskapix publicerar ofta noveller. Där är novellerna skrivna inom några tydligt avgränsade genrer, även om de skiljer sig åt på andra sätt: de är svenska eller översatta och skrivna av etablerade eller oetablerade författare.

Nova science fiction kallar sig "i första hand en novelltidskrift", vilket ger den en särställning bland de tidskrifter vi intervjuat. "Av ett nummers normalt 160 sidor ägnas i genomsnitt cirka 130 sidor åt novellistik, medan övrig text utgörs av författarpresentationer, diskuterande essäer och litteraturkritik", enligt redaktionen. Nova startades 2004 och har sedan dess hunnit ge ut 20 nummer med totalt 120 noveller, varav den stora merparten är översatta, men 23 stycken svenska. Summan inkluderar även kortromaner på upp till runt 60 000 ord. John-Henri Holmberg, redaktör på Nova, tycker att novellens ställning är beklagansvärd, men ser ändå positivt på framtiden:

– Efter att under lång tid ha behandlats ytterst styvmoderligt verkar novellistiken ha inlett en viss om än osäker återhämtning i bokform. Fortfarande återstår dock mycket, om den ska återfå den mycket starka ställning den hade fram till och med cirka 1960–talet, när vi också i Sverige hade specialiserade novelltidskrifter, när novellistik förekom konstant i dags- och veckotidningar och när utgivningen av inte bara novellsamlingar utan också novellantologier var normal.


Skräckinriktade Eskapix tar in sex till åtta noveller per nummer, vilket blir ett tjugotal per år, och motiverar den stora mängden med att det finns så få andra forum för novellförfattare. Den övervägande delen av novellerna är nyskriven, svensk skräck av oetablerade författare. Henrik Holmström på Eskapix delar bilden av novellens status som låg, och nämner även han förlusten av 60–talets breda novellmagasin, men påpekar också internets positiva effekt, eftersom "många självpublicerar sig och då passar den korta novellformen alldeles utmärkt."

På Mitrania tror redaktionen att tidskrifterna som är inriktade på fantasy och science fiction publicerar många noveller eftersom det inte finns så många andra sätt för författare inom dessa genrer att bli publicerade; det är för svårt att få romanerna att sälja. Skräckgenren tror Mitrania lämpar sig bättre för novellformen än fantasy, "eftersom det är svårt att gestalta en hel värld på några sidor". Mitrania får in väldigt många obeställda noveller, och arrangerar dessutom en årlig novelltävling som i år fick in 114 bidrag, varför de har en bra bild av strömningar ("skräckgenren dominerar stort bland unga novellskribenter") och kvalitet ("det skrivs väldigt mycket noveller och pärlorna är nog ganska svåra att hitta") hos dessa noveller.

– Det är en svår konst att skriva korta berättelser som går utöver det vanliga, och det gäller inte bara i Sverige utan också i utlandet. Däremot finns det många noveller som är underhållande och läsvärda och dessa (snäppet under de bästa) är inte så svåra att få tag i. Det är de där riktiga "essen" som är sällsynta, säger Robert Andersson på Mitrania.

Nytt novellinitiativ

Överraskar gör den nya "litteraturrörelsen" Brevnoveller, som utkom med sitt första nummer i december 2009. Tanken är att Brevnoveller ska ge ut en novell i månaden och distribuera den via post till prenumeranter, i tidskriftsform. Amanda Idberg, en av Brevnovellers grundare, säger att hon hoppas att Brevnoveller kan förbättra villkoren för svensk prosa i kort format och inspirera andra till att publicera noveller genom att visa att det finns en marknad för dem. Hon tycker att noveller har fått mindre och mindre utrymme i media överlag och vill inte peka ut tidskrifterna som särskilt dåliga, men nämner radions P1 som ett positivt undantag: där finns ju både programmet Novellen och Sveriges Radios Novellpris. Amanda säger att Brevnovellers urval av noveller ska styras helt av kvalitet, och att de inte vill inrikta sig på en särskild typ av författare eller texter. "En novell kan vara väldigt mycket", och formmässigt kan novellerna skilja sig mycket åt. Det viktigaste är att de inte är för korta, eftersom de ska fylla ett helt nummer.

Novell eller kortprosa?

De större litteraturtidskrifterna tycks inte vara lika intresserade av novellformen i sig, även om den finns där som ett element. Vidare begrepp som kortprosa tycks möjligen populärare.

Martin Engberg på Ord&Bild säger att tidskriften börjat publicera något fler noveller än tidigare, eftersom den nuvarande redaktionen är mer litteraturintresserad. En eller två noveller per nummer brukar det bli, och obeställda texter läses anonymt. Texterna skiljer sig mycket åt och är både svenska och översatta; det som förenar novellerna i Ord&Bild är enligt Engberg "att de är bra".

Glänta, som utkommer med fyra nummer om året, tryckte 2 noveller under 2008 och 3 under 2009. På redaktionen säger man att detta kan vara en minskning jämfört med hur det såg ut för 10–15 år sedan. "Glänta är en tidskrift som medvetet söker texter som utmanar genregränserna – mellan skönlitteratur och essä, kommentar och primärtext osv.", varför det minskade utrymmet för "regelrätta noveller" här ger plats åt andra typer av korta prosatexter. Ett större utrymme ges dock också åt texter om skönlitteratur, än åt rent skönlitterära.

Glänta ser inte heller att novellens ställning skulle vara svagare än "någon annan av alla dessa olönsamma genrer (essän, dikten, aforismen, dagboken osv.)". Eftersom det är svårt att få någon lönsamhet i att ge ut "ambitiös skönlitteratur" i kulturtidskrifter, dagstidningar och förlag blir utrymmet litet. Kvaliteten på det inkomna materialet varierar, "det mesta är mediokert, en del är bra, en liten del är mycket bra", och Glänta efterfrågar mer egna och mindre traditionella texter.

Möjliga slutsatser

Det finns uppenbarligen ett stort intresse för att skriva noveller, eftersom tidskrifterna får in många bidrag. Åsikterna om kvaliteten på dessa varierar, vilket kanske kan förklaras med tidskrifternas olika inriktning – redaktionerna letar efter olika saker, och en del har lättare än andra att hitta vad de söker i strömmen av inkomna bidrag. De flesta verkar dock överens om att det finns svenska novellister som är mycket bra.

Flera etablerade författare deltar enligt Avsikter i tidskriftens novelltävling, där första priset är 1 000 kronor och publicering i tidskriften – vilket inte kan sägas vara något storslaget pris för en yrkesförfattare. Detta faktum skulle i sig kunna tolkas som att det råder en viss desperation bland novellisterna; en etablerad yrkesförfattare skulle väl annars knappast delta i en sådan tävling?

Nätets positiva betydelse för novellformen och för möjligheten att bli publicerad tas upp av flera tidskrifter som svarat. I princip har naturligtvis nätet en stor potential, eftersom digital publicering kan ske helt gratis. Men att lita på att nätet ska kunna ersätta det tryckta utrymmet för noveller är riskabelt. Digitala publiceringsformer är fortfarande kvar i ett prövostadium, och ännu så länge fyller digitala och trycka publikationer på många sätt olika funktioner. Informationsöverflödet på nätet och den många gånger osorterade, närapå obegränsade tillgången är ännu en utmaning. I en litteraturtidskrift vet jag att materialet passerat någon form av kvalitetsspärr, vilket ju inte gäller på till exempel skrivarforum. Jag har därför svårt att tro att den som läser tidskrifter för det skönlitterära materialet skulle gå över till att börja läsa noveller på skrivarsidor. De har naturligtvis en betydelse för novellisterna själva, särskilt kanske för amatörskribenter, som där kan dela texter med varandra och få respons, men det är väl tveksamt om läsarna söker sig till den typen av forum för att hitta bra texter. Novellerna behöver en god redaktion – vilken i och för sig kan vara nätbaserad. Men då krävs också en kontinuitet som det, än så länge, är svårt att känna någon tillit till när det gäller de flesta nättidskrifter. Det behövs helt enkelt nättidskrifter med gott och spritt rykte, som kan locka läsare och skribenter.

Att många litteraturtidskrifter som hade sina novellrum nu försvunnit, står klart. Bland kvarvarande litteraturtidskrifter finns fortfarande ett intresse av att behålla plats för noveller. Men om det finns flera tidskrifter som enbart intresserar sig för lyriken som genre, finns nästan ingenting liknande för noveller – undantaget den nystartade Brevnoveller, vars överlevnad kanske hänger på om man lyckas göra läsarna medvetna om sin existens. För intresserade läsare borde väl finnas, eller? Om läsarna önskar sig fler noveller är väl det vi minst anar.

Vad är då en novell?

I den här texten har jag använt ordet novell slarvigt och utan att definiera det. Några av de svarande har nämnt problematiken med att artbestämma texter och säga vad som är en novell. Detta svårlösliga problem tas upp då och då, som när Erik Löfvendahl recenserar nämnda Gunder Anderssons I pianoskor och huvudvärkskostym (SvD 7/1 2010): "Efter att ha läst Anderssons senaste berättelsesamling kan jag inte låta bli att undra om man inte gör genren en björntjänst genom att godkänna allt som inte är roman eller poesi som novell". Det är en intressant frågeställning. När jag började arbetet med den här texten trodde jag att novellerna i stor utsträckning gett plats åt kritik och essäistik, men utifrån de svar jag fått finns det skäl att anta att om novellen trätt tillbaka i tidskrifterna kan det, åtminstone i viss mån, vara för att lämna utrymme åt andra typer av fiktiv kortprosa: nya textformer som är svårare att etikettera. Då uppstår frågan om detta ska räknas med eller bort, och det är möjligt att de svarande tidskrifterna har resonerat olika.

Diskussionen om hur vi definierar novellen är alltså angelägen, men förtjänar eget utrymme, och hör kanske bättre hemma på annan plats, varför definitionen har lämnats öppen här.



______________________________________

Nämnda tidskrifter i katalogen:

Avsikter
Enhörningen
Eskapix
Glänta
Mitrania
Nova science fiction
Ord&Bild
Subaltern

Andra tidskrifter som publicerar noveller:

00tal
Galago
Karavan
Komma
Krattan
Ny Tid
Pequod
Ponton
Provins

Alva Dahl

Publicerad: 2010-02-01