Lyckoforskning

Ur Buddhism-nu nr 2 2009

Lycka är en naturlig strävan för alla varelser, och rätten för alla att vara lyckliga och slippa lidande är en central tanke inom buddhismen. Må alla vara lyckliga är en ofta uttalad önskan. Under senare år har intresset för fenomenet lycka vuxit i olika sammanhang, så även i forskarvärlden. Numera finns det lyckoforskning, och år 2000 startade en internationell vetenskaplig tidskrift i ämnet, Journal of Happiness Studies.

Men vad menar forskningen med lycka? Kan man mäta det ”omätbara”? Och varför ska man göra det? Med bland annat dessa frågor i bagaget åkte jag till Göteborg och träffade lyckoforskaren Bengt Brülde, som kanske är mer bekant för en bredare allmänhet som moralfilosof i programmet Christer i radions P3.

Bengt började utöva zenmeditation i början av 90-talet och i slutet på 90-talet började han forska om lycka och lidande. ”Det var via buddhismen som jag kom in på lyckoforskning, hela projektet började egentligen med lidandets problem,” säger han när jag inledningsvis frågar hur han kom in på forskningen. Bengt lever med både det buddhistiska och det akademiska förhållningssättet, och vill förena dem, men utan att blanda ihop dem och utan att intellektualisera buddhismen. ”Buddhismen är så mycket mer än en lyckostrategi, även om många kanske börjar praktisera för att själva må bättre.”

Vad är lycka?
”Det finns flera olika lyckobegrepp inom forskningen, vilka i huvudsak refererar till någon typ av mentalt tillstånd. Lycka definieras till exempel som en känsla av välbefinnande, hur man mår och känner sig i allmänhet, eller som tillfredsställelse med livet, hur man värderar sitt liv. Det mest användbara, som många forskare tillämpar, är en kombination av livstillfredsställelse och välmående.”

Rent generellt ligger de flesta människor på en ganska konstant lyckonivå genom livet. Kurvan har naturligtvis tillfälliga toppar i specifika glädjestunder liksom svackor i livets motgångar. Men efter varje förändring återgår vi normalt efter en tid till vår vanliga lyckonivå. Det är endast vissa svåra traumatiska händelser, som till exempel våldtäkter, vilka gör att lyckonivån sänks på ett bestående sätt för vissa människor.

I forskningens lyckobegrepp finns i regel inte någon värdering av det som ligger bakom lyckonivån, och det ingår inte heller i forskningens idévärld att man ska tona ner sitt ego som en väg till lycka. ”Det finns människor som ligger på en hög lyckonivå (enligt forskningens lyckobegrepp) på grund av en ’uppvarvad’ lycka, baserad på ett väldigt forcerat sätt i högt tempo utan tanke på andra.”

I det lyckobegrepp som Bengt helst använder ingår att man ska vara lycklig på rätt grunder, autentiskt lycklig, och inte bedra sig, genom att till exempel eftersträva lycka genom droger, på omoraliskt sätt eller genom att skada andra. Bengt ser också mellanmänsklig tillit som en viktig orsak till lycka, och det finns också studier som bekräftar att dygder (som generositet), ideellt arbete, medkänsla och vänlighet främjar vår egen lycka. Det är dock inte alltid lätt att veta vad som är hönan eller ägget. Blir vi lyckliga för att vi är goda, eller goda för att vi är lyckliga? ”Det går nog åt båda hållen,” menar Bengt.

Bengt myntar i en kommande bok (Lycka, moral, mening) begreppet hållbar lycka, vilket bland annat innefattar att vi inte bör göra oss själva lyckliga om det äventyrar andras lycka, varken nu eller för framtida generationer. ”I den hållbara lyckan finns det en stark etisk aspekt, moraliska krav. Vår uppgift är att göra oss själva men även andra lyckliga, eller i alla fall inte skada varandra. I den hållbara lyckan glider man också in på lycka som sinnesfrid, ett mera andligt orienterat lyckobegrepp som tilltalar mig mer och mer. Den allra starkaste grunden är att hitta något i sig själv, liknande det Dalai Lama uttrycker i sin bok ’Lycka’: ett tillstånd av lycka som kvarstår, trots livets med- och motgångar.”

Varför vållar vi varandra så mycket onödigt lidande, när meningen med livet borde vara att skapa lycka? ”I ett ’hederligt’ land som Sverige, vållar vi nog den största mängden lidande genom underlåtelse och ouppmärksamhet i vår vardag, inte minst i våra nära relationer. Det kriminella våldet och det lidande som detta medför har så många andra bottnar; av hat, ovilja, marginalisering, vanmakt.” Jag hajar till över Bengts svar, eftersom jag inte tänkt i dessa banor – att jag faktiskt orsakar onödigt lidande när jag är vresig vid köksbordet eller kanske glömmer bort något så enkelt som ett vänligt tack i mataffären.

Hur mäter man lycka i forskningen?
”Det är självskattning för hela slanten. I frågeformulär får personer uppskatta till exempel hur de mår och hur tillfreds de är med sina liv. Det är vanligt att man använder en 10-gradig skala.”
Det är dock inte enkelt att mäta lycka och det finns alltid svagheter med alla mätmetoder, men på det hela taget tycks självskattning som mätinstrument fungera bra.

Vad är syftet med lyckoforskningen?
”Huvuddelen av dagens lyckoforskning är inriktad på att ta reda på vad lycka beror på. Om man kan förklara lyckoskillnader nationellt och individuellt kan man i förlängningen tillämpa resultaten för att hitta förnuftiga sätt att göra världen bättre.”

På global och samhällspolitisk nivå är det till exempel viktigt att veta var begränsade resurser gör mest nytta, och på individuell nivå kan det vara till hjälp att veta var det är lättast att börja förändringsarbete och var det ger bäst effekt. Det finns numera viss forskning på fungerande lyckostrategier och i boken Lyckans verktyg – som Bengt rekommenderar för den som vill veta mer om forskningens tillämpning – har författaren och lyckoforskaren Sonja Lyubomirsky sammanställt 12 strategier. Det är den första självhjälpsboken på vetenskaplig grund och en motvikt till den flod av självhjälpsböcker där många bara ”parasiterar på olika vishetsläror” – för att låna ett uttryck av Bengt.

Vilka yttre faktorer beror lycka på?
Vad har då lyckoforskningen kommit fram till? Generellt visar den att lycka beror på en mängd faktorer, och att det finns flera påverkande nivåer.

På samhällelig nivå har forskningen bekräftat det alla vet: att fattigdom, diktatur, förtryck, kränkning av rättigheter, korruption och otrygghet gör människor olyckliga. Detta återspeglas i de stora nationella skillnader som finns. Vid en studie 2001 låg Zimbabwe strax över tre på en 10-gradig skala (var de skulle ligga idag kan man bara gissa). I Sverige låg lyckoindex i samma studie på 7,7, och i Danmark på hela 8,2.

När det gäller yttre livsvillkor måste basbehoven vara tillfredsställda: mat, kläder, tak över huvudet. Det är inte lätt att vara lycklig om man själv och kanske barnen svälter, fryser eller inte har någonstans att bo.

Pengar, prylar, status och yttre attribut har endast mycket svag inverkan på den individuella lyckonivån, när basbehoven är tillgodosedda. ”Pengar gör helt enkelt mycket större nytta när man lägger dem på livets nödtorft än på lyxkonsumtion,” säger Bengt. Innerst inne visste vi kanske redan detta och nu är det vetenskapligt bevisat. Varför delar vi då inte med oss mer till dem som verkligen behöver det? Och varför lägger vi så mycket energi totalt i onödan på att jaga lycka genom till exempel konsumtion, nöjesresor och status?

Yttre faktorer som bostadsort, utbildningsnivå eller social status har inte heller någon större effekt på vår lycka, i alla fall inte i ett land med hög välfärd och jämställdhet. Fysisk smärta är i allmänhet svagt kopplad till lidande-lyckoskalan. Smärta blir lidande först när den tar över eller blir övermäktig.

De objektiva faktorer som i högst grad främjar vår lycka är till exempel god hälsa, vänner och nära relationer, att ha ett arbete som känns meningsfullt och en aktiv fritid.

Hur mycket beror på inre, psykologiska faktorer?
”De inre faktorerna har mycket stor betydelse för hur lyckliga vi är. De yttre faktorerna svarar i regel endast för en förvånansvärt liten del av vår lyckonivå i ett land som Sverige,” säger Bengt. Det är således, för att använda ett slitet uttryck, inte så mycket hur vi har det utan hur vi tar det. Det har till exempel betydelse hur vi tolkar och värderar vår situation, om vi ser ljust på livet, vilka föreställningar vi har om oss själva och vår förmåga att hantera svårigheter och utmaningar, hur vi jämför vår egen situation med andras.

Personligheten som vi bär med oss genetiskt har en betydande roll för hur vi relaterar till livet, visar forskningen, men en stor del av hur lyckliga vi är beror på inre faktorer som vi kan styra och förändra, även om det inte är enkelt. Vi kan alltså vara vår egen lyckas smed i mångt och mycket. Och bara den vetskapen kan vara en kraft i sig.

Avslutningsvis frågar jag Bengt om han ser någon koppling mellan forskningens och buddhismens lyckobegrepp. ”Den samhällsvetenskapliga lyckoforskningen betraktar ofta lycka som livstillfredsställelse, som en positiv attityd till det egna livet som helhet. Andra lyckoforskare betraktar lyckan som en kombination av livstillfredsställelse och subjektivt välbefinnande, att må bra. Inom buddhismen refererar nog termen ’lycka’ oftast till ett tillstånd av inre harmoni eller balans, till ett slags sinnesfrid – en användning av ordet ’lycka’ som är mycket vanlig även i andra andliga och religiösa sammanhang. Att vara lycklig i denna mening är detsamma som att uppleva en stillsam och rofylld glädje, som ofta antas vara ’djup’, ’förandligad’ och till stor del oberoende av de yttre livsvillkoren.”

Lisbeth Larsson

Publicerad: 2009-06-07

Köp Buddhism-nu
Läs mer om Buddhism-nu i katalogen
Fler artiklar knutna till Buddhism-nu
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA
Fler tidskrifter i kategori