Tema Tillsammans #4 2019

Läs om Tidig Musik #4 2019

När vi sjunger och skapar musik tillsammans ger det positiva effekter på mer än ett sätt. I detta julnummer av Tidig Musik, som har temat TILLSAMMANS, lyfter vi fram några olika aspekter av begreppet.

Vi har frågat några ensembler som har valt att ägna sig åt tidig musik vad som är deras drivkraft. Svaren är skiftande, men förutom det självklara, att vi musicerar eller dansar därför att vi njuter av musiken eller dansen, finns det en inte oväsentlig social behållning. Att musicera och dansa är bra för hälsan men att göra det tillsammans ger extra stimulans.

Tillsammans kan också vara tvåsamhet. Duon Fernandez Violons besökte i augusti Östergötland för att undervisa och ge några workshops. Roland Kjellström träffade dem för att prata om musik, barockfiol, mat och livet i allmänhet.

I början av 2000-talet togs initiativet till det europeiska tidig musiknätverket REMA och sex år senare bildades NORDEM, en samarbetsorganisation för festivaler och producenter i Norden och Baltikum. Vad har dessa organisationer bidragit med för att utveckla tidig musiklivet i Norden och Europa? En av initiativtagarna, Peter Pontvik, ger en tillbakablick och tittar även framåt.

Ett samarbete på nordisk botten är The Nordic Baroque Band, som består av tre danska och tre svenska musiker. Marie Stockmarr Becker har intervjuat en av ensemblens medlemmar, blockflöjtisten Monica Schmidt Andersen.

Hur såg den svenska tidig musikrörelsens förhistoria ut? Madeleine Modin berättar om perioden i slutet av 1800-talet, då ”ur bruket komna instrument” blev av intresse för privata samlare, publika museer, musikforskare och musiker, vilket utmynnade i grundandet av Musikhistoriska museet. De som intresserade sig för historiska instrument var, då liksom nu, ofta eldsjälar med olika ingångar och motiv till att bevara och använda instrumenten.

Kärleken till de historiska instrumenten består in i våra dagar. Hillevi Hogman har träffat Nils-Olof Berg, som under ett långt liv har byggt klavikord, cembali och orglar. Många av instrumenten har kommit till i samarbete med eller med inspiration från andra eldsjälar.

En person som var intresserad av musikinstrument, som modifierade existerande instrument och utvecklade nya, var mångsysslaren Leonardo da Vinci. Musikarkeologen Cajsa S. Lund och musikern Per Mattsson berättar i en gemensam artikel om Leonardos musikintresse och ger några exempel på hans förslag till förbättringar eller till helt nya konstruktioner av instrument.

Bertil Kellners Missa Lauda Hierusalem är Sveriges äldsta mässa skriven av en känd upphovsperson. Mässan komponerades 1598 och har nu spelats in på cd av Ensemble Villancico. Professor Mattias Lundberg har forskat kring verkets tillkomst och ger en bakgrund.

Boksidorna är i det här numret ovanligt välmatade. Max Thoursie har läst David Lasockis serie böcker om blockflöjter och traverser och Erik Rynell recenserar Carina Burmans biografi om Carl Michael Bellman.

Som vanligt är vårt kalendarium och våra festivalsidor fullmatade med konserter och andra evenemang.

Agrippina på Drottningholm 2020

Nytt Om Tidigt

Sammusicerande i Norden Marie Stockmarr Becker

Leonardo och musiken Cajsa Lund & Per Mattsson

Att musicera tillsammans, intervjuer med:
Collegium Vox Humana
Pied en I´Aire
Scaramella
Hexachord

Bartolomeus Kellners ”Missa Lauda Hierusalem” Mattias Lundberg

Tillsammans för den tidiga musiken – Vad har vunnits? Peter Pontvik

Musikhistoriska museets första decennier 20 Madeleine Modin

Vinterfestivaler

Tvåsamhet med barockmusiken i centrum Roland Kjellström

Med kärlek till de historiska instrumenten Hillevi Hogman

Medlemsnytt Föreningen för Tidig Musik (rapport)

Publicerad: 2020-01-12

Köp Tidig Musik
Läs mer om Tidig Musik i katalogen
Fler artiklar knutna till Tidig Musik
Fler tidskrifter i kategori MUSIK