Tidskrift.nu: Senaste nummer

Senaste nummer

Tidskrifterna presenterar innehållet i varje nyutkommet nummer.

Innehåll #3 2022

2022-10-03 Nu smyger hösten sig på och jag minns plötsligt en höstvernissage på 90-talet då jag ställde ut på ett galleri i Umeå. Det var väldigt trevligt och bra men just på vernissagen var det få besökare. Jag frågade försiktigt galleristen vad han trodde det kom sig. ”Du hade otur Bull för det är sista svamphelgen”, blev svaret. En sådan miss gör nog inte Anna Israelsson (bördig från Umeå bosatt i Kungälv) som säkert redan varit på många ”svampvernissager” i skogen då hon samtidigt hämtat inspiration till sina fina skogsinteriörer i akvarell. Tanken på svampplockning som njutbar ... (inledning #3 2022)»

Innehåll #3 2022

2022-10-02 Att kvinnor med makt har utsatts för karaktärsmord är dessvärre inget Nytt. Matilda Engbe försöker reda ut turerna kring Agrippina d.y:s liv och leverne. Agrippina d.y. var, såsom syster till Caligula, hustru till Claudius och moder till Nero, kanske Roms mäktigaste kvinna, och utsattesföljaktligen för ett särdeles dåligt eftermäle av sin samtids män. När Antikmuseet i Göteborg likt en fågel Fenix nu återigen har uppstått efter flytt och pandemi, guidar Kristian Göransson oss genom museets historia, samlingar och dess nuvarande utställning. Vi får följa med från tiden för dess ursprung i och med en exkursion till Rom, till dess nutida lokaler där samlingarna till en början hotades av statligt anlitade dynamitarder. Redan för en mansålder sedan vandrade docent Paavo Roos genom Anatolien och beundrade bland annat Augustus tempel i Ankara och de kappadokiska kungagravarna i Amaseia. Samma resa hade Ogier Ghiselin de Busbecq företagit drygt fyra sekler tidigare, och även han hade noterat gravarna i Amaseia. Men medan kejsar Augustus självbiografi på templet i Ankara var känd för Paavo Roos, så var inskriptionen okänd får västvärlden innan Busbecq noterade den i korthet i ett/ brev till en vän. Om detta och mer därtill berättar Paavo Roos i sin artikel om just Ogier Ghiselin de Busbecq. »

Tema Portugal #3 2022

2022-10-01 Så långt man kan komma i sydvästra Europa ligger ett land de flesta av oss svenskar inte vet så mycket om. Medan vi har ett nordligt, germanskt perspektiv på det europeiska kulturarvet har invånarna där en sydlig, latinskt vinkel på vår kontinent. Landet är Portugal och utgör temat för detta höstnummer av Tidig Musik. Under 1400- och 1500-talen var Portugal ett av världens ekonomiska, politiska och kulturella centra, med kolonier i Sydamerika, Afrika och Asien. Hoven anställde musiker och kompositörer och katedralen i Évora blev ett centrum för den sakrala musiken. Den här perioden räknas som den portugisiska renässanspolyfonins guldålder. Hillevi Hogman tipsar om var man kan hitta några av de mest uppskattade tonsättarnas musik — såväl noter som inspelningar ... (från de inledande orden Tidig Musik #3 2022)»

Amnesty i storm #3 2022

2022-09-29 Under några veckor i augusti skakades Amnesty International av en allvarlig kris. Det är möjligt att det längre pressmeddelande som organisationen skickade ut 4 augusti hade brister i tydlighet och att det borde ha förberetts bättre. När den internationella styrelsen nu tillsätter en extern utredning kommer förhoppningsvis klarhet skapas i beslutsprocesser på internationella sekretariatet och underlaget för uppgifterna i pressmeddelandet. Det har också gjorts uttalanden från internationella generalsekreteraren Agnès Callamard om ”ukrainska och ryska sociala mediemobbar och troll” som ökat ilskan. Amnesty ska självklart granskas och kunna utsättas för kritik ... (inledning ledare #3 2022)»

Fjärde Världen #3 2022

2022-09-16 Om ursprungsfolk, etniska minoriteter och kultur sen 1984. I detta nummer bland annat resereportage från Irland, om konstbiennalen i Venedig 2022, danskultur från Bolivia: La Morenada, och att romer och icke-europeiska ukrainare diskrimineras vid EU-gränserna. Med mera ...»

Svenska sommaroperor och festivaler #4 2022

2022-09-14 Jag var i somras på tre svenska operapremiärer och där var publiken fulltalig. Längtan efter levande scenkonst är mycket stor efter det långa avbräcket under coronapandemin. Operapubliken fyllde salongerna i våras medan teaterinstitutionerna hade det desto svårare. Nu finns det indikationer på att operasalongerna inte kommer att fyllas på grund av den ekonomiska krisen med en djup lågkonjunktur. Livsmedelspriserna, elräkningarna och bolånen etc. blir dyrare, vilket gör att man ser om sitt hus och prioriterar. Då väljs kanske en del saker som kultur bort. Eller så har man fått andra vanor under pandemin. När dessa rader skrivs är det knappt två veckor kvar till valdagen och här finns det ett riksdagsparti som tycker att opera är onödigt. I Västerbotten vill Sverigedemokraterna skära ner på skattepengarna som går till kulturen, till exempel till Norrlandsoperan. I början av augusti besökte partiledaren Jimmie Åkesson Umeå och han tyckte att vård, skola och omsorg ska prioriteras, men att det är viktigt med kultur i hela landet. Han ser ett värde i att opera finns i andra delar av landet än bara i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det låter falskt i mina öron eftersom andra av hans partikamrater ville lägga ner Malmö Opera med motivationen att det räcker med en nationalscen för opera i Sverige. Senast ville någon partiföreträdare sänka Göteborgsoperans anslag med 100 miljoner. De här argumenten kring dagisplatser och sjukvård känner jag igen från den infekterade operadebatten om ett nytt operahus i Göteborg på 1970-talet, men då var det extremvänstern som argumenterade på samma sätt. »

Tema POLITIK #153

2022-09-11 År 2016 var ett speciellt år i världshistorien. Det omnämns då och då som året då den stora attitydförändringen gentemot flyktingar skedde i Sverige. Innan dess hade opinionen varit (försiktigt) positiv till invandring och öppna era hjärtan-retoriken härskade. Därefter hade vi rekordmånga asylsökande och folk bara “nej men nu är det för många som behöver hjälp”. Det var väl inte exakt så de sa men det spelar ingen roll, det är konsekvensen som räknas. Samma år valdes Trump till president och västvärldens hela socialliberala etablissemang tappade monoklarna i bestörtning. Det som blev bestående var dock inte nödvändigtvis hans politik utan den så kallade alt-right-falangen av högertyckonomin, som då åtnjöt sin bästa placering i kulturkriget. Kulturkriget var väl nog så etablerat även innan det, då värderingsfrågor i stil med “antal kvinnor i bolagsstyrelser” kändes piggare än fördelningspolitik. Men med 2016 passerade vi en slags point of no return. Att placera sig längs med GAL-TAN-skalan (ett annat ord för kulturkrig) blev det självklara och centerpartiet började betraktas som någonting bra för att de inte öppet höll på med rashygien. Jag är här för att tala om för dig att det var ett ödesdigert misstag. Centerpartiet är det värsta som finns. Eller, de är lika illa som alla andra borgerliga partier ... (från ledaren Galago #153 2022)»

Med TEMA Sydafrika #2 2022

2022-08-24 Sommarnumret 2022 innehåller både blandade texter och en temadel. • I första delen: intervju med den marockanske författaren Abdellah Taïa, matminnen förmedlade av Nicki May, dikt med stamtavla av Kayo Chingonyi, nattlig poesi från Kabul av Samay Hamed och Shakila Azizzada, brev till en far från Martín Espada och Li Lis poetiska tankeskisser. • I numrets andra del: TEMA Sydafrika med minnen, drömmar och framtidsversioner. Unga diktare förnyar landets poesi med djärvhet och nya rytmer, och vi har översatt dikter av Koleka Putuma, Manoe Mohale, Sarah Lubala och Busisiwe Mahlangu. Fantastiken upplever också en boom i dessa dagar, forskaren Joanna Woods förklarar varför och vi presenterar författaren Masande Ntshanga. Dessutom: möten med förläggande eldsjälar, intervju med Kagiso Lesego Molope som skriver för unga människor, essä av Maryam Adjam om Ivan Vladislavićs novell ”Uppläsningen”. »

Landsbygder #72–73

2022-08-23 I dag bor ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning i områden som klassas som landsbygd. Trots minskande befolkning tycks landsbygden spela en väsentlig roll för hur världen så som vi känner den formas. Landsbygdens betydelse i den globala kapitalismen är betydligt mer komplex än den enkla motsatsställningen mellan stad och land. I Fronesis nr 72-73 läggs landsbygdens flerfaldiga och motstridiga betydelser under lupp. »

Tema: Teknik/Metod 1-2 2022

2022-08-23 Från 1600-talets vetenskapliga revolution har vi ärvt en syn på den vetenskapliga metoden som ungefär säger att den består av en uppsättning tillvägagångsregler som idealt sett syftar till att eliminera följderna av det undersökande subjektets individualitet eller personlighet. Detta metodbegrepp har kommit att genomsyra de senaste decenniernas debatt gällande vilken psykoterapeutisk behandlingsform som har starkast ”evidens”. Metoderna, inte sällan förkortade på ett slagkraftigt sätt (Kbt, Pdt, Istdp, Act etcetera), tävlar med varandra på den offentliga arenan - att gå till en psykoterapeut är kanske inte längre att uppsöka en person som kan hjälpa en, utan har snarare kommit att bli liktydigt med att uppsöka en representant för en i grunden manualiserbar och i bästa fall evidensbaserad metod. På många psykoterapeututbildningar betraktas följaktligen egenterapin numera som överflödig. Därmed inte sagt att de psykoanalytiska och tolkningsbaserade förhållningssätten, och deras krav på kontinuerlig bildning och självprövning, skulle vara utrotade. De är bara marginaliserade, men lever ändå vidare av egen kraft... (från de inledande orden Divan #1-2 2022)»

Tema KROPP! #152

2022-08-22 Årets tredje nummer har tema KROPP! Här finns också lite katter, tandvärk, tatueringar och en maffig text om incelkulturens brutala skönhetsideal. Mycket nöje!»

« Förra sidan | Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Senaste nummer

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2023-03-06
Utställningskritik 5 2023

2023-03-03
Signum 2

2023-03-01
Akvarellen 1 2023

2023-02-22
Konstperspektiv 1

2023-02-21
Parnass 1 2023

2023-02-16
Opera 1 2023

2023-01-29
Divan 3-4 2022

2023-01-27
Signum 1

2023-01-22
Sydasien 4 2022

2023-01-20
Medusa 4 2022

2023-01-18
Akvarellen 4 2022
Omkonst dec 2022

2023-01-13
Världshorisont 4 2022

2023-01-12
Kontrast Magasin 3-4 2022

2023-01-04
Teatertidningen 5 2022

2023-01-02
Hjärnstorm 150 2022

2022-12-30
OEI 96-97 2022

2022-12-27
Balder 4 2022

2022-12-24
Amnesty Press 4 2022

2022-12-22
Nordens Tidning 4 2022

2022-12-18
Haimdagar 5-6 2022

2022-12-16
Tidig Musik 4 2022

2022-12-10
Fjärde Världen 4 2022

2022-12-08
Signum 8
Galago 154 2022

2022-11-27
Parnass 4 2022

2022-11-17
Opera 5 2022
Kritiker 4 2022

2022-11-15
Världshorisont 3 2022

2022-11-14
Utställningskritik 4 2022

2022-11-11
Nordens Tidning 3 2022

2022-11-08
20TAL 7 2022

2022-11-05
Teatertidningen 4 2022

2022-11-02
Balder 3 2022
Sydasien 3 2022

2022-11-01
Verk. 4 2022
FLM 3-4 2022
Judisk Krönika 3 2022

2022-10-31
Nio-Fem 2 2022

2022-10-29
Parnass 3 2022

2022-10-27
Signum 7

2022-10-26
Konstperspektiv 4

2022-10-21
Fronesis 74-75 2022

2022-10-15
Signum 6
Omkonst sept. 2022

2022-10-11
Glänta 1-2 2022

2022-10-10
Med andra ord 112 2022

2022-10-06
FokusKina 3 2022

2022-10-05
Populär Astronomi 3 2022

2022-10-03
Akvarellen 3 2022

Äldre resuméer