Orkar inte höra en enda gång till att det nödvändigtvis måste innebära en motsägelse att läsa språkmaterialistisk poesi såväl som mer traditionell dito med både uppskattning och läslust.

Plakat- och pamflettpoesi hör däremot hemma i andra sammanhang, sammanhang som är mer betjänta av den sortens krampaktiga retorik... Men det är å andra sidan bara min egen åsikt.

Till Max (som egentligen heter något annat - se otidskrifts gästbok):
Kärnpunkten i den här debatten har varit min upplevelse av ett antal redaktörer (och poeter) som inte vill kommunicera, och som faktiskt är stolta över denna sin ovilja att kommunicera. Jag har belagt det med citat. Ingen av dem har heller velat gå i svaromål och förklara sig. Att de sedan dessutom råkar vara s k språkmaterialister är en händelse som ser ut som en tanke...
P.S. Plakat- och pamflettpoesi har jag aldrig efterlyst och kommer aldrig att efterlysa.

Samtidigt kritiserar du OEI:s redaktörer för att de i nr 15/16/17 ger Håkan Sandell ett svar på det han skrivit om dem i Lyrikvännen. Hur är det du vill att de ska kommunicera egentligen?

Om vi säger så här, de jag nämner i min text: OEI, Glänta, 00TAL med flera, är samtliga tillfrågade att lämna en svarsartikel. Ingen har gjort det, eller kommenterat, utom möjligtvis i form av alla anonyma inlägg. Vad tyder det på?

Eller så skulle du kunna svara på mitt specifika argument? När OEI väl gör ett inlägg i debatten så kallar du det ett angrepp (trots att det är ett svar på ett inlägg i Lyrikvännen). Varför?

Varför svarar inte de nämnda tidskrifterna? För det första skulle jag tippa på tidsbrist. Och hur du nu lyckas få in 00tal i den språkmaterialistiska fåran vågar jag inte ens gissa. För det andra: om du inte vill debattera i O- för att du tycker att vi skriver raljerande om dig och gamla lyrikvännen, hur tror du att ovanstående tidskrifter upplever tidskrift.nu:s skriverier om dem? Varför skulle de i så fall vilja delta i diskussioner i ett forum som ger uttryck för en väldigt negativ syn på hela deras verksamhet?

Nja, Elise, så här är det ju: Håkan Sandells artikel "Den farliga metaforen" i nr 1/04 var ett svar på en artikel av Anna Hallberg i DN. Jag tror inte OEI nämndes i den över huvud taget. Håkans angrepp på OEI kom i nr 5/04 av Lyrikvännen - det vill säga efter de besinningslösa personangreppen på Boel och Håkan i nr 15/16/17 av OEI. Det kan vara noga med kronologin i ett sådant fall.

Självfallet är det viktigt att vara noga med kronologin. Det var därför jag påpekade att OEI:s inlägg i debatten var ett svar på Håkan Sandells inlägg, och inte en en plötslig attack.

Jag är medveten om att Sandell i sin tur skrev sitt första inlägg i debatten som ett svar på Hallbergs artikel. Jonas (J) Magnusson, OEI-redaktör nämns i Sandells första artikel, och Hallberg är själv med i OEI:s redaktionskommité. Dessutom omtalas Hallberg av Sandell som Hallberg et consortes. Så att säga att OEI svarade på Sandells artikel är kanske inte så konstigt?

Sandell omnämns å andra sidan inte överhuvudtaget av Hallberg.

Besinningslösa personangrepp säger du - vad i OEI:s svar anser du vara ett personangrepp? Att kalla Håkan Sandell "gammal kämpe"? När han själv i sin artikel skriver "Fråga hellre gamle Håkan!". När han själv via Lasse Söderberg upprepade gånger degraderar Hallberg till "hon artikelförfattaren". Som om hennes kön i sig vore ett argument emot hennes kompetens.

Forts. 00TAL har jag inte försökt placera in i någon språkmaterialistisk fålla. Tvärtom placerade jag dem i något slags mittenläge i min artikel. Tanken med deras eventuella medverkan var ju att de helt enkelt skulle ge sin syn på de aktuella frågorna.
Tidskrift.nu tackar jag för att de upplåter sina spalter för kontroversiell debatt - hur många andra media gör det?

Vi följer den här debatten med intresse, men vill påpeka att tidskrift.nu inte tar ställning i frågan. Vi publicerar gärna debattartiklar eftersom vi tycker att det är roligt när det blir diskussion, men det betyder inte att vi alltid håller med om det som sägs.

Vi har bett såväl 00TAL som OEI och Glänta att ge sin syn på det som Andreas Björsten tar upp i sin artikel - Glänta har svarat att de inte har tid, OEI och 00TAL har inte svarat alls.

Men snälla Andreas, skriver man en så onyanserad och konspirationsteoretisk artikel som din får man skylla sig själv om ingen av de angripna tar den på allvar. Hör du inte hur du själv låter? Den ena sidan är en elitistisk sekt med stöd från "makten", den andra sidan står för kvalitet. Vad ska man svara på sånt?

Jag har ju påvisat att metaforer och samhällskritik förekommer där du hävdar att det inte finns - återstår egentligen det här med kommunikationen. Och där - ett tips för din framtida karriär, bara - hade det nog varit bra om du lite tydligare definierat vad du menar med "kommunikation", och brytt dig om att förklara vad de personer du citerar i sin tur menar med det. Som Aase Berg - vad syftade hon på när hon sa det där? Uttalade hon sig som BLM-redaktör eller författare?

Lästips: "Praktisk retorik", Göran Hägg.

Du är bra, Martina. Fortsätt med det.

Du ar bra Andreas, fortsett med det!

Det citat jag återger i min artikel fällde Aase Berg under ett seminarium på ABF-huset i Stockholm. Vid samma seminarium medverkade Lars Mikael Raattamaa och Hanna Hallgren. Temat var: "Varför gör litteraraturen inte skandal?" Per Wirtén har skrivit en artikel om det, i Expressen 1 juli. (Seminariet var så tidigt som i februari.) De tre medverkande poeterna var påfallande samkörda men ingen av dem hade speciellt mycket att säga, jämfört med Dror Feiler som hade mycket att säga om den skandal hans och Gunilla Sköld Feilers verk "Snövit och sanningens vansinne" hade åstadkommit.
Jag har inte kvar programbladet, men jag tror Aase medverkade både som poet och redaktör för BLM, vilket hon fortfarande var då.
Självklart hade det varit intressant om hon och andra jag tar upp i min artikel kommenterade varför de är motståndare till kommunikation. Jag kan inte gå in och spekulera närmare i det, utan återger vad hon har sagt och Raattamaa skrivit.

Vad gäller din omsorg om min framtida karriär tror jag man kan lämna det till mig. Jag är nog inte den av oss som satsar på en spikrak kulturkarriär.

Men Andreas, förstår du inte att det är viktigt att du har förstått vad de menar med att de är "motståndare till kommunikation" (jag menar inte att du ska "spekulera" i det, jag menar att du ska ta reda på det) och på vilket sätt innan du skriver en artikel om det?

Annars blir det ju som om jag skulle fråga någon "Är du socialist?" utan att berätta vad jag inrymmer i det begreppet, för att dagen därpå kunna säga "Jaså! Så du är för folkmord, minsann!" eller "Nähä! Så du tycker inte att alla människor är lika mycket värda?" (Det här var ett exempel, bara.)

Har ar det nya stolleprov igen , av martin som tror att en journalist som Bjorsten ska fika med OEi innan han uttalar sin mening i den av honom klargorande omdomesgilla debatten du deltar i, liksom alla andra, en debatt som inte handlar om personfraagor enbart. Dessutom har han ju redan tidigt citerat namnda poeter, det ar alltsa inte hans asikter utan deras utsagor. "socialist" finns dessutom i politisk bred forklaring i ordbok, det kan du se.