Stöd till essäistik och kulturjournalistik

Västra Götaland inrättade 2015 ett stöd för essäistik och kulturjournalistik som kan sökas av tidskrift registrerad eller författare skriven i regionen. Stödet skall oavkortat gå till skribenten, administreras av Nätek och redovisas i samband med texten publiceras. Det räcker med att endera part har sin hemort i regionen vilket öppnar upp för hela landet. På så sätt motverka instängande provinsiella tendenser. Det är också motivet till varför majoriteten av de sakkunniga föreslås hämtas utanför regionens gränser.

David Karlsson utredning ”En intellektuell tillväxt av sällan skådat slag” 2014 om behovet av att inrätta en essäfond i Västra Götaland mynnar ut i förslaget att en essäfonden prövas under två år, den iscensätts. För närvarande finns inte några fonderade medel utan är ett projektstöd finansierat av regionen med 500.000 per år.
Davids utredningen som så är en omfattande exposé över både essä- och tidskriftshistoria och intressant att ta del av.

I utredningen sägs att det inte är optimalt att endast tidskrifter med produktionsstöd från Kulturrådet kan söka bidraget men risken sägs vara att handläggare annars hamnar i definitions- och avgränsningsproblematik. Ett annat förslag är också att projekten presenteras i offentliga sammanhang runtom i regionen.

Ett intressant påpekande i i Davids utredning är att Kulturrådets produktionsstöd är att betrakta som retroaktivt, tidskrifterna får stöd för det som redan producerats. I fråga är David sakkunnig eftersom han varit ordförande för referensgruppen för produktionsstödet. I princip är det deras förslag som gäller för hur stödet fördelas. Stödet för essäistik och kulturjournalistik å andra sidan går till något presumtivt.

Här en länk till essäfonden. och snart borde den andra årgången lysas ut. Beslut om vilka projekt som ska beviljas fattas av en sakkunnig och oberoende jury.

År 2015 fördelades essästödet till sammanlagt elva skrivprojekt:
Agri Ismail, “Staten och högfrekvenskapitalet”, Glänta, 49 000 kronor
Anders Lundberg, “Läsning och ‘reverse engineering'”, OEI, 34 000 kronor
Ann Ighe, “Kulturarv i Europa”, Ord & Bild, 50 000 kronor
Jan Norming, “Europeisk höst”, Dixikon, 25 000 kronor
Kajsa Widegren, “Måsars skrin & skrän”, Paletten, 25 000 kronor
Lina Selander & Magnus Haglund, “Pengarnas metaforiska makt”, Glänta, 47 000 kronor
Martin Lagerholm, “Ett mytiskt Tyskland?”, Dixikon, 50 000 kronor
Mattias Hagberg, “Haussmanns spöke”, Socialpolitik, 30 000 kronor
Olle Niklasson, “Ateljébostäder”, Arche, 50 000 kronor
Stina Otterberg, “Hagar Olsson och kritik på recept”, Dixikon, 50 000 kronor
Sven Rånlund, “Frihet bortom fri improvisation”, Nutida Musik, 40 000 kronor

Kommer andra regioner ta efter Västra Götaland exempel, finns det parter som vill arbeta fram liknade i andra delar av Sverige?

Här några sammanfattande punkter från utredningen:
Fördelen med en fond framför en anslagspost i en offentlig budget är att den tillförsäkrar ändamålet ett större mått av autonomi. Denna utrednings förslag är istället att den
eftersträvade autonomin åstadkoms genom att de konkreta besluten om vilka projekt som ska beviljas
beslutas på armlängds avstånd från ansvarig nämnd. Det tillsätts helt enkelt en grupp med oberoende
sakkunniga med beslutsrätt över de anslagna medlen (nämnden delegerar besluten eller förbinder sig att
följa gruppens rekommendationer).
Jag föreslår att medel ska sökas av skribent och tidskrift tillsammans. Medlen går oavkortat till
skribenten.

• Kulturtidskrifterna har i dag inte råd att beställa texter som kräver en längre tids arbete.
• En essäfond är bör inte tillskapas för skribenternas skull – utan för läsarnas.

• Det går inte att slå fast en exakt definition av en kulturtidskrift.
• Antalet kulturtidskriftsläsare har sannolikt minskat de senaste tio åren.
• Kulturtidskrifterna brottas med dålig ekonomi, som blivit sämre under senare år. De offentliga
stödet till kulturtidskrifterna har minskat.

• När den moderna svenska kulturpolitiken infördes i början av 1970-talet ansågs stödet till
kulturtidskrifter angeläget. Så förefaller inte längre vara fallet.
• Ett stöd till produktion av essäer fanns med när tidskriftsstödet infördes, men togs bort.
• Ett förhandsstöd för litteratur – som essäfonden – måste för att undvika risken för politisk styrning
handläggas ”på armlängds avstånd”.

• En kulturtidskrift kan ha betydande ekonomiska, sociala och kulturella spridningseffekter.
• En kulturtidskrift producerar ”uppskjutet värde”. Andra än tidskriften själv tjänar ofta på dess
arbete.
• En kulturtidskrifts roll och funktion är ofta underjordisk, svår att få syn på. Det gör att dess
betydelse riskerar att underskattas.

• Västra Götaland är den region i landet där kulturtidskrifterna, relativt sett, är starkast.
• De kulturtidskrifter som ges ut i Västra Götaland håller hög kvalitet.
• En essäfond skulle vara ett effektivt instrument för Västra Götaland att förverkliga mål som formuleras i såväl
den kulturpolitiska strategin En mötesplats i världen som Västra Götaland 2020.

Bo Pettersson

Publicerad: 2015-11-09