Enda landet med hållbar utveckling
Senaste nytt från Världsnaturfonden
Ur Kuba nr 4/06
Världsnaturfonden WWF skriver i sin årsrapport ”Living Planet Report 2006” att medan resten av världen förstör ekosystemet, utvecklas Kuba utan att skada det och Kuba är det enda landet i världen med hållbar utveckling. I rapporten utgår WWF från två index, dels FN:s ”Human Development Index”, och dels det så kallade ”Ekologiska fotavtrycket” som visar hur mycket energi och resurser som förbrukas i olika länder, per person. Kuba är det enda land som får godkänt inom båda områdena. Rapportens författare förklarar denna framgång bl a med Kubas höga läskunnighet och höga medellivslängd, kombinerat med låg energiförbrukning.
Ett ofärdärvat land
Senaste numret av Tidskriften Kuba har flera artiklar om den enastående utveckling som föranlett denna förstaplats. Stefan Lovgren undrar i en artikel i National Geographic om miljöpolitiken kommer att ses som en av Fidel Castros största framgångar:
– På Kuba finns den största biologiska mångfalden i Karibien. Där finns badorter som överflyglar många av grannländernas, men på Kuba finns också fortfarande stora områden av orörd regnskog och korallrev. Landet har undertecknat de internationella miljöavtalen och avsätter stora områden för naturskydd. Sedan Sovjets kollaps har Kuba måst lita till sina egna begränsade resurser och har då satsat på ekologiskt och lågenergijordbruk.
Ekologiskt arv
– Den kubanska regeringen förtjänar beröm för skyddet av landskap, flora och fauna, säger Jennifer Gebelein, professor vid Floridas Internationella Universitet i Miami. Mer än 20 procent av landet omfattas av någon form av naturvårdsskydd. Öns våtmarker har skyddats från bekämpningsmedel som förstört liknande områden i andra länder. Sedan 1959 har skogsavverkningen minskat markant och skogsarealen har ökat från 14 till 21 procent. De tusentals småöarna är viktiga tillflykter för hotade arter. Längs kusterna och i mangrovesnåren förökar sig tusentals fiskarter, skaldjur och andra havsorganismer.
– Eftersom Kubas turistindustri inte har utnyttjat reven för turiständamål i någon större utsträckning har de besparats det öde som drabbat till exempel Florida, säger Gebelein. Och de cirka 600.000 hektar som utgör Zapataträskens naturreservat är klassat som ”våtmark av internationell betydelse” av Ramsas Convention on Wetlands.
Karibiens juvel
– Kuba har en otrolig biologisk mångfald, säger Jim Barborak som från Costa Rica leder Conservation Internationals program för naturskyddsområden. Andelen inhemska växter, unika arter som bara finns på Kuba, är enastående hög, särskilt i östra bergstrakterna. Över hälften av växter och däggdjur och mer än 80 procent av kräldjuren finns bara på Kuba. Bland de unika fåglarna finns trogonfågeln, todyfågeln och pygmèugglan. Och världens minsta fågel, bikolibrin, som väger mindre än en cent.
– Viktiga bestånd av nordamerikanska flyttfåglar, vars minskande antal kräver internationella skyddsåtgärder för både häcknings- och övervintringsområden, tillbringar lång tid på Kuba, säger Barborak.
Intellektuell infrastruktur
En nyckelperson i Kubas miljörörelse har varit Guillermo Garcia Frias, en av de fem gerillaledarna från befrielsekriget. Med nära band till Fidel har naturälskaren Garcia verkat för en stark miljöetik bland generationer av forskare och statstjänstemän.
– Garcias entusiasm har varit viktig för den framgångsrika utvecklingen av en infrastruktur för miljövård på Kuba, säger Mary Pearl, verkställande direktör för Världsnaturfonden i New York. Kubaner är ledande inom biologisk forskning, med tusentals utexaminerade från landets tio universitet och institut som arbetar med ekologi.
– Kuba har den bästa intellektuella infrastrukturen för naturvård i Karibien, säger Pearl. Studenter på alla fakulteter har kunnat skaffa sig erfarenhet genom att t ex leva i fattiga fiskebyar och arbeta med att skydda havssköldpaddor.
– Som resultat har många kubanska ledare inom alla områden erfarenhet av att ha kombinerat fattigdomsbekämpning och miljövård. Det är inte konstigt att det har bidragit till omsorg om miljön, trots landets ekonomiska utmaningar, säger Pearl. Stabil befolkning och hög bildningsnivå, samhällsägd mark, många välutbildade miljövårdare och relativt stark tillämpning av lagar och bestämmelser har helt klart bidragit.
GRÖNA REVOLUTIONEN
I The Independent skriver Andrew Buncombe om den gröna revolutionen: För tjugo år sedan stod Kuba inför en livsmedelskris, efter Sovjets sammanbrott. Idag blomstrar ett nätverk av stadsbönder, en ekologisk framgångshistoria som föder nationen. Till höger revolutionära tomater och till vänster revolutionär sallad, och i glaset i min hand, fyllt till brädden och skummande av vitalitet, fanns juice från revolutionär mango. Den var tjock, ofiltrerad och underbart söt. Den var också ekologisk.
Nästan 50 år efter diktatorn Batistas fall pågår en annan revolution. Miguel Salcines Lopez och det lilla stadsjordbruk i Alamar där han jobbar, en förort till Havanna, ingår i en samhällsomdaning som kan visa sig vara lika viktig som något annat som åstadkommits sedan dess. Med Sovjets kollaps blev Kuba tvunget att göra något radikalt för att få fram mat till befolkningen. De valde en oväntad lösning som innebar införande av ett ekologiskt självhushållningssystem inom jordbruket. Laura Enriquez, sociolog vid Berkeleyuniversitetet i Kalifornien, som specialiserat sig på jordbruket i Latinamerika, säger:
– Det som hände på Kuba var anmärkningsvärt. Att de beslöt att prioritera livsmedelsproduktion. Andra länder i regionen tog det nyliberala alternativet, att exportera det man kunde och importera livsmedel. Kubanerna valde att satsa på livsmedel och till en del på småjordbrukare.
Kuba har mer än 7.000 odlingslotter i städerna på tillsammans kanske 3.200 hektar. De har anlagts på överbliven mark. Mer än 200 trädgårdar i Havanna förser invånarna med mer än 90 procent av behovet av frukt och grönsaker. Plantskolan Organoponico Alamar etablerades för mindre än 10 år sedan. Den sysselsätter idag 25 personer och erbjuder ett stort utbud av hälsosam, pinfärsk och prisvärd mat till lokalsamhället: mango, svarta bönor, matbananer mm. Tomatodlingen har gett 5 ton på sex månader, en maskodling bidrar till jordförbättring och de lysande ringblommorna vid slutet av varje grönsaksrad drar till sig bin och fjärilar. Hotell Nacional köper ekologisk mynta till sina mojitodrinkar.
Utan olja från Sovjet till traktorer, fick man använda oxen. Utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel fick man använda kompost och naturliga bekämpningsmedel och nyttiga insekter. På ca 200 lokala anläggningar, specialiserade på biologiska bekämpningsmedel produceras nu årligen 200 ton verticillium (en mögelsvamp) för att bekämpa bladlöss och 800 ton beaveria (svamp) för att bekämpa skalbaggar.
Professor Jules Pretty på Essex-Universitetets biologiska forskningsavdelning beskrev nyligen hur skurna bananbladskaft agnade med honung lockade till sig myror i sötpotatisodlingar och har fått bukt med sötpotatisviveln. Det finns 170 maskkompostcentra som producerar mellan 3 och 9.000 ton kompost. Växelbruk, två grödor på samma fält och jordmånsförbättring har blivit självklarheter. En miljon hektar odlad mark skyddas med inhemskt framställda biologiska produkter. Användningen av kemiska bekämpningsmedel har minskat med 75 procent och tusentals miljoner kronor har sparats.
Doktor Orieta Fernandez-Larrea rapporterade att den inhemska produktionen av biologiska bekämpningsmedel nu är tillräcklig för att ta hand om all odling. Hon nämnde lixophaga - flugan som stoppar en insekt som borrar in sig i sockerrörsstammarna. Hon nämnde också biologiska agenter till skydd för kål-, yuca- och sötpotatisodling och att Kuba är det första landet i världen som helt fått bort användning av metylbromid i tobaksodlingen.
Och den organiska revolutionen har fungerat. Det årliga kaloriintaget ligger nu en bra bit över de mål som satts upp av FNs Livsmedelsorgan. Alla tycks överens att det nya ekologiska systemet är mycket effektivare än den gamla modellen.
– Allt är inte perfekt, säger Salcines. Men om du ser vad kapitalismen har gjort med andra länder i regionen, så tror jag att situationen för fattiga människor är bättre på Kuba. Vårt samhälle är mer jämlikt.
Experter som professor Pretty menar att Kuba är ett av få länder i världen som helhjärtat har anammat jordbruk för självförsörjning. Ledande företrädare för organiskt, lågintensivt jordbruk nämner Kuba som ett exempel, som andra länder bör ta efter, hellre än att satsa på storskaligt industriellt jordbruk.
Energibesparing och hållbar energi
Rolando Zanzi, forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm skriver om satsningen
på energibesparing, utveckling av alternativa energikällor samt utbildning och information om energifrågor. Gamla energislukande kylskåp byts ut mot nya, energisnåla.
Det började med att alla kylskåp i Pinar del Rio ersattes och så har det fortsatt i hela landet. Dessutom får varje hushåll energisnåla elektriska riskokare, tryckkokare och vattenberedare. Syftet är att minska energiförbrukningen. Utdelning av energisnåla energilampor samt nya fläktar ingår också i programmet. För att främja energibesparing har en eltaxa införts där de första 100 kilowattimmarna är mycket billiga och sedan stiger priset för varje kWh som förbrukas. En viktig del av energiprogrammet är utbildning och information. Medierna informerar dagligen om hur man kan spara energi. På skolorna prioriteras undervisning i alternativa energikällor.
Cubasolar
Cubasolar som grundades 1994, är en enskild organisation (NGO) med målet att främja förnyelsebara energikällor, energibesparing och miljö. De ordnar seminarier och konferenser och stödjer särskilt universitetsfilialer i bergstrakterna. Målet är bl a att öka användning och kunskap om förnyelsebara energikällor i grundutbildningen. Cubasolar publicerar både böcker och en lång rad tidskrifter, stödjer utveckling och tillverkning av utrustning för hållbar energi, samordnar och stödjer projekt. I juni 2001 fick Cubasolar priset ”Global 500”, som delas ut av FN:s miljöprogram, för sitt arbete mot ökenspridning i Guantanamo.
Energirevolution med återvinning.
I energirevolutionen ingår också återvinning av förbrukad utrustning, t ex de gamla fläktarna som bytts ut. Jorge Rivera Barban, produktionschef på det regionala återvinningsföretaget i Las Tunas på östra Kuba berättar att halvvägs in i juni månad hade de tagit hand om nästan 45.000 gamla fläktar. De demonteras av experter på lokala centra i varje distrikt. Värdefulla metaller går vidare till ett särskilt företag.
– Som vårt motto lyder: Allt går att använda, bekräftar Hector Refeca när han skickligt desarmerar en gammal fläkt. Han och kollegorna arbetar övertid för att hinna ta hand om allt. På samma sätt tas annan utrustning som gamla kylskåp och teveapparater om hand och allt värdefullt material återvinns.
Hållbar energi
Hållbar energi utvecklas, framför allt på landsbygden. Det innefattar vindenergi, fotovoltaisk solenergi (solceller), termisk solenergi, vattenkraft, biomassa mm. Små och medelstora anläggningar byggs för att utvinna biogas från organiskt avfall. Hushåll på landet med några grisar tillverkar egen biogas för hushållsbruk. Biogas används också som bränsle i arbetarmatsalar i mindre städer. Avfall från biogasframställningen används som gödsel.
Odlingskammare med kontrollerat klimat har framställts för högkvalitativ produktion av bl a potatis- och tomatfrön. Temperaturen sänks med ett kylsystem. Ett optiskt filter hejdar en stor del av den solstrålning som inte används av växternas fotosyntes utan bara omvandlas till värme som sedan måste transporteras bort. Det optiska filtret minskar energiförbrukningen för kylning.
Solenergi
För drygt fem år sedan inleddes ett elförsörjningsprogram för småorter i de bergstrakter som inte nås av nationella elnätet. Många tusentals skolor och enskilda hushåll i bergstrakterna har försetts med solpaneler för el till teve, video, datorer och belysning. Ett par tusen videosalonger fungerar på samma sätt. Detsamma gäller över femhundra läkarmottagningar och fem sjukhus i bergstrakterna.
I några områden finns hybridsystem som både använder sol och vind, som garanterar en stabil och oavbruten eltillförsel oavsett väderförhållanden. Solpaneler och vindgeneratorer används också i mindre industrianläggningar, som t ex i hummerindustrin på Isla de la Juventud och ett fiskerikooperativ vid Zapataträsket. En teve- och radiosändare i La Canabergen i Guantánamo drivs på samma sätt.
I Piñar del Río framställs småskaliga solpaneler, både för inhemskt bruk och för export. Där bedrivs också ett projekt för tillämpning av solpaneler för vattenpumpning. Kuba har också byggt solpanelsystem för elektrifiering av byar, skolor och läkarmottagningar i flera länder i tredje världen bl a i Venezuela, Sydafrika, Guinea Bissau, Lesotho, Mali, Honduras och Guatemala. En storsatsning pågår i Bolivia som stöd till alfabetiseringskampanjen.
Vindkraft och Vattenkraft
1999 byggdes ett vindkraftverk för demonstrationsändamål på Turiguanóön i Ciego de Ávila med består två vindturbiner kopplade till nationella elnätet. Användning av vindkraft är annars begränsad till tusentals små vindsnurror för vattenpumpning och bevattning. Men för de närmaste åren finns planer att bygga vindkraftverk i kustområdena och på småöarna. Forskarna tar nu fram en heltäckande vindkartering av hela landet.
När det gäller vattenkraft finns hittills cirka 150 mikro- och minivattenkraftverk i drift och fler anläggningar för småskalig vattenkraft byggs och planeras. Många är kopplade till det nationella elnätet, andra försörjer små samhällen i bergstrakterna. Sex olika typer av turbiner har utvecklats och tillverkas på Kuba.
Eva Björklund
Bilden: Skarabönder studerar maskkompost i Pinar del Rio. Foto: Ove Litorell
Publicerad: 2006-11-02
Köp Kuba
Läs mer om Kuba i katalogen
Fler artiklar knutna till Kuba
Fler tidskrifter i kategori GLOBALT
