Norm #1 2019

En viktig del av vuxenblivandet är att lära sig de normer som gäller i samhället. De flesta anpassar sig till normerna och lever sina liv inom ramarna för vad som är accepterat. Andra testar ramarna eller bryter mot dem. Några lyckas kanske förändra normerna och därigenom sätta nya. I årets första nummer av Tidig Musik, som har tema NORM, ger vi några exempel på hur musiklivet har påverkats och fortsätter att påverkas av förhållandet till normer.

Kvinnor har alltid varit tvungna att förhålla sig till normer som har begränsat deras liv. Karin Hallgren berättar om två kvinnor i 1800-talets svenska musikliv som följde normen och två som orkade och vågade bryta mot det som förväntades av dem — och därmed beredde vägen för mindre inskränkande normer för nya generationer.

Det finns en intressant trend med normförskjutningar på de stora institutionerna runt om i världen, så även i Sverige, berättar Owe Ander i sin artikel om dessa tendenser. Efter att länge ha sett med stor skepsis på tidstroget musicerande har de stora symfoniorkestrarna i flera avseenden öppnat för en anpassning av besättning och instrumentarium till äldre praxis och konserthus och operahus bjuder allt oftare in barockspecialister att dirigera konserter och operauppsättningar.

En av dessa barockdirigenter som numera ägnar en stor del av sin tid åt att dirigera symfoniorkestrar där musikerna spelar på moderna instrument är nederländske cembalisten Ton Koopman. I januari i år besökte han för tredje gången Konserthuset i Stockholm för att dirigera Kungliga Filharmonikerna. Hur gör man för att hjälpa musiker med moderna instrument att hitta det essentiella i barockmusiken? Roland Hogman fick en intervju.

När operan Dafne med musik av Jacopo Peri och Jacopo Corsi spelades första gången under karnevalen i Florens 1598 bröts ny mark. Idag betraktas Dafne som den kanske allra första operan. Några år senare framfördes Claudio Monteverdis L'Olfeo i Mantua. Hur sätter man idag upp dessa normbrytande verk? Carl-Gunnar Åhlén bevistade i höstas två sinsemellan mycket olika uppsättningar i Tjeckien.

Mats Persson har sedan 1970-talet etablerat sig som musiker, kompositör och pedagog med nutida svensk musik som specialitet. Han har alltid haft en kärlek till den tidiga musiken och på senare år har han ägnat allt mer tid och intresse åt klavikordet. Anna Nyhlin har pratat med honom om likheterna mellan det senaste seklets musik och verk från den svenska stormaktstiden eller 1400-talets Ockeghem.

Det är i år 40 år sedan Föreningen för Tidig Musik startades och medlemstidningen "Tidskrift för Tidig Musik" började ges ut. Vad har hänt inom det svenska tidig musik-livet under dessa 40 år? Birgitta Wennerström lyfter fram några intressanta företeelser som sammantaget ger en bild av utvecklingen.

Som vanligt så här i årets första nummer har vi med en katalog över kurser som arrangeras runt om i världen med tidig musik i fokus. Och som vanligt är konsertkalendariet och festivalsidorna fullmatade med intressanta evenemang.

Skön vår önskar Redaktionen


INNEHÅLL

Ungdomsprojekt med Karlsson Barock (rapport) Hillevi Hogman
Karlsson Barock, med hemvist i Göteborg, består av ett femtontal musiker, orkestern driver flera pedagogiska projekt för att ge unga musiker möjlighet att upptäcka barockmusiken, dess musikaliska uttryck och speltekniker.

Att förhålla sig till normen – kvinnor i Stockholms musikliv under 1800-talet (artikel) Karin Hallgren
I 1800-talets borgerliga samhälle fördes en livlig debatt kring frågor som ”Vad passar sig för en kvinna att göra?” och ”Vilka rättigheter är det rimligt att en kvinna har?”

Bokrecension (recension) Peter Söderberg

Att hitta det essentiella i barockmusiken (intervju) Roland Hogman
I januari i år besökte den nederländske barockdirigenten och cembalisten Ton Koopman åter Stockholm för att dirigera Kungliga Filharmonikerna och Tidig Musik fick under en intervju möjligheten att prata om hur musiker med moderna instrument kan hitta det essentiella i barockmusiken.

Tidig Musik Vårens festivaler (evenemang)

Normförskjutningar på de stora institutionerna (artikel) Owe Ander
När tidig musik-rörelsen blev allt mer livaktig i mitten av 1900-talet var den hela tiden verksam utanför det institutionella musiklivet. Men det har hänt något under de senaste åren.

40 år med tidig musik (artikel) Birgitta Wennerström
1979 utkom det allra första numret av den nybildade Föreningen för Tidig Musiks medlemsskrift ”Tidskrift för Tidig Musik”. Vad har hänt inom det svenska tidig musik-livet under de här 40 åren?

Mats Persson och klavikordet (artikel) Anna Nyhlin
Mats Persson har sedan 1970-talet etablerat sig som pianist, kompositör och pedagog med vår samtids konstmusik som specialitet och med särskilt fokus på den nyskrivna, svenska repertoaren. Samtidigt har han alltid haft ett intresse för och en kärlek till den tidiga musiken – något som under de senaste åren fått utlopp genom klavikordet.

Musikhistoriens första operor i ny skepnad (artikel) Carl-Gunnar Åhlén
Runt år 1600 framfördes i Italien flera musikdramatiska verk som brukar betraktas som de allra första operorna. Hur sätter man idag upp dessa normbrytande, nytänkande verk? Carl-Gunnar Åhlén bevistade i höstas två sinsemellan mycket olika uppsättningar i Tjeckien.




Publicerad: 2019-03-19

Köp Tidig Musik
Läs mer om Tidig Musik i katalogen
Fler artiklar knutna till Tidig Musik
Fler tidskrifter i kategori MUSIK