Omslag

Tema Mellan tro och vetande #3 2017

Läs om Balder #3 2017

Kommentar

Vad är det med naturvetenskapen egentligen, hur kommer det sig att den tror sig vara den enda tillförlitliga vägen till kunskap? Vad är det som får politikerna att införa ytterligare en lektion matematik i veckan när pedagoger och stressforskare om och om igen räcker upp handen och pekar på musikens betydelse? Påpekar att det finns så mycket forskning som entydigt visar att regelbunden musik gör det lättare för barnen att lära sig och förstå, inte bara matematik utan det mesta? Hur i all världen ska man bära sig åt för att väcka politikernas intresse för detta och mod att vända utvecklingen?

Det är några av de frågor som vi har haft med oss i samband med det här numret av Balder. En annan är näringslivets och ekonomins inflytande inom forskningen, i politiken och i våra egna liv, det är som om vi blir dumma i huvudet när vi börjar tänka på pengar.


Begreppsimperialism

I sitt Sommarprogram i p1 den 3 augusti i år visade filosofen Jonna Bornemark hur begreppet kvalitet fått en ny betydelse inom vården,där man numera använder samma kvalitetsbegrepp som inom industrin. Man har infört vinstfokuserade kontrollsystem vilket medfört att verksamheterna måste baseras på ständig granskning, istället för på tillit. Detta har sin tur medfört en enormt växande administration inom vården. På en ortopedklinik i Linköping behövde man 1993 en halv sida per patient och dag, tio år senare hade behovet vuxit till 7,5 sidor per dag och patient. »Ordet kvalitet har sedan 90-talet genomgått en förskjutning, New Public Management-systemet har hämtat sitt kvalitetsbegrepp från industrin, där det kan betyda produktionstakt och miniminivåer av hållbarhet. När det förs över till ett annat område innebär det en sorts begreppsimperialism.«

Det har smugit sig in en entonighet i samhället, vi behöver olika begrepp för olika verksamheter och områden av mänskligt liv.


På gränsen till ett ickevetande

Han förstår också vad det innebär att inte veta

Jonna Bornemark berättar om enav sina favorit filosfer, Cusanus,som levde på 1400-talet: »Han är framförallt känd som ickevetandets filosof. Han förstår också vad det innebär att inte veta, på ett helt annat sätt än vad vi gör idag. Omvi idag uppfattar ickevetandet som det vi ännu inte vet, kanske som en pusselbit vi saknar i vårt nästan färdiga pussel, så är ickevetandet för Cusanus horisonter som ramar in våra liv. Tänk er till exempel om jag försöker beskriva ett kalas med alla dess stämningar, alla personer och deras dagsform. Hur länge jag än beskrev det skulle mina ord aldrig fånga hela situationen. Den sträcker sig bortom mig. På liknande sätt kan vi aldrig förstå det största eller det oändliga. Vi kan aldrig helt känna en annan människa eller ett annat levande väsen, liksom vi heller aldrig kan veta vad som händer i framtiden. Vårt vetande är alltså omgivet av de här horisonterna av ickevetande. […] Vi står alla på gränsen till ickevetande, och det är där vi blir människor.«

För att väcka vår lust och tilltro till att en annan värld är möjlig behövs lyssnande och dialog. Inom konsten och poesin finns modet att väcka och ställa de grundläggande frågorna om vilka vi är, vad vi egentligen vill med våra liv. I en artikel i Dagens Nyheter i somras skriver Kerstin Gezelius: »För övrigt tror jag att poesi kan bli tvåtusentjugotalets hetaste konstart, just för att den erbjuder gömställen, mellan orden.«


Balder. Nr 3 2017

Vivaldiakuten - Samtal med Eva Clementi Mats Ahlberg

Hemkomst Maria Birnbaum

Om Hedenius, tron och vetandet Hans Ruin

Finns det liv? Maria Danielsson

Natur Åsa Magnusson

Skulpturer Dick Flodin

Respekt för sanningen -Intervju med Morten Sager om tro och vetande Linnea Wigforss

När jag vänder mig om -Möte med Britt Ignell Anna Sjöstrand

Reminiscenser Britt Ignell

»Var inte rädd« - Om Eva Kristina Olssons diktsamling Det ängelsgröna sakramentet Arne Johnson

En väns text Ellinor Andersson

Självskapad hälsa - Om kontroverserna kring Vidarkliniken

Möte mellan medicin och humaniora - Samtal med Motzi Eklöf Mats Ahlberg

Stympad eller frigjord - Vetenskapens smala väg Mortens Sager

Kanske ligger allting i språket

Om Walter Ljungquists ordkonst Erik Löfvendahl

Göran Fant och katarerna Michael Economou

Publicerad: 2018-04-20

Köp Balder
Läs mer om Balder i katalogen
Fler artiklar knutna till Balder
Fler tidskrifter i kategori ALLMÄNNA
Fler tidskrifter i kategori FILOSOFI & PSYKOLOGI


Annons:

Senaste nummer:

2018-05-18
Signum Signum

2018-05-16
Contra 2 2018

2018-05-09
Arkitekturtidskriften KRITIK #36
ponton 1 2018

2018-05-03
UtställningsEstetiskt Forum 1 2018

2018-05-01
Ottar 4 2017

2018-04-30
Arche 62-63 2018

2018-04-26
Nordens Tidning 1 2018
Fronesis 58-59 2018

2018-04-24
Bildkonstnären 1, 2018
Opera 2 2018
Balder 1 2018

2018-04-21
Balder 4 2017

2018-04-20
Lira Musikmagasin 2 2018
Balder 3 2017

2018-04-19
Aiolos 59 2017

2018-04-18
META - historiskarkeologisk tidskrift 2017

2018-04-17
Populär Astronomi 1 2018
Accent 2 2018

2018-04-16
Alfvéniana

2018-04-13
Hjärnstorm 130-131
Signum 3
SocialPolitik 1 2018

2018-04-10
Magazin Rom 10 2018

2018-04-09
Fjärde Världen 1 2018

2018-04-06
Tidig Musik 1 2018
Konstperspektiv 2

2018-04-04
Medusa 1 201

2018-03-14
Amnesty Press 1 2018

2018-03-13
Hjärnstorm 129 2017

2018-03-09
Signum 2 2018

2018-03-06
KLASS 1 2018
Tidig Musik 4 2017

2018-03-02
Accent 1 2018

2018-03-01
Akvarellen 1 2018

2018-02-27
Parnass 1 2018

2018-02-26
Kritiker 45-46

2018-02-21
Close-Up 194

2018-02-19
Glänta 4 2017
Opera
Lira Musikmagasin 1 2018

2018-02-13
Contra 1 2018
Fokus 6 2018

2018-02-11
Populär Poesi 35

2018-02-09
Kuba 1 2018

2018-02-07
Fokus 5 2018

2018-02-06
Konstperspektiv 1 2018
Galago 129 2017

2018-02-05
Ordfront Magasin 6 2018

2018-02-04
Ordfront Magasin 5 2015

Äldre resuméer