Tema Salpeter

Tema Salpeter

Sjudning och Sjudare på Gotland 1682-1843. Dokumentation, produktion, analys från medeltid och framåt. 675 kända sjudare + sammanhang

- Fyra ton salpeter per år motsvarade per person valet mellan 200 gram krut eller 1 kg bröd + 0,25 kbm ved.

Salpeter var och är huvudingrediensen i krut. Salpetern togs fram ur urinmättad jord. Bakterier gjorde grundjobbet. Sen lades alltihop i blöt och kokades ur, packades i tunnor och sändes till krutbruk. På Gotland är tillverkning känd sedan 1400-talet. Från 1500-tal till 1800-tal krävde staten att bönderna skulle upplåta jord och ved för koket. De ökande krigen slukade mer och mer.

För jobbet anställdes en stor kår av sjudare. Fram till 1682 har uppgifterna på Gotland stora luckor men sedan kan tillverkningen följas fram till 1843. Då hade statens krav upphört. Ekonomin bar sig inte. Arbetet lades ned. Sjudarnas rykte ärju inte det bästa. Men hur var det egentligen? Och - hur mycket påverkade sjuderiet egentligen skördarna?
Anders R Johansson kartlägger här produktionen och dess sociala bakgrund. Hur det var organiserat, hur mycket som gjordes. Variationer och genomsnitt. Fähusjord, kokgropar, plantlador, oxvandringar. Hur ofta gårdarna fick kokbesök. De som jobbade, var de bodde, varifrån de kom. Familjeliv, livslängd, dödsorsaker. Inslag av andra sysslor.

- Under de 70 mest typiska åren arbetade runt 65 man med sjudningen. För fyra ton om året krävdes en samlad vedstapel på 1,8 km och 2 meters höjd. Bland de mer speciella sidodetaljerna är att några sjudare år 1701 tycks ha spelat boule. Och att man 1753 var på vippen att koka salpeter på alla fornlämningar i Karlsögrottan Stora Förvar.

Anders R Johansson har i tidigare arbeten undersökt, kartlagt och skildrat en rad gotlandsfrågor som arbetarrörelse, konsum, jordbrukarungdomens förbund, damfotboll, herrfotboll, Visborgs slott, 1600-talets strömmingsfiske, Visbys dåtida markhyror, livslängd i olika trakter samt en lång rad andra frågor under främst 1600-talet. Tilldelades år 2006 Meidnerpriset och två andra år Hellvi Hembygdsförenings kulturpris med mera.

Publicerad: 2017-12-30

Köp Haimdagar
Läs mer om Haimdagar i katalogen
Fler artiklar knutna till Haimdagar
Fler tidskrifter i kategori ALLMÄNNA
Fler tidskrifter i kategori REGIONALT


Annons:

Senaste nummer:

2019-03-19
Tidig Musik 1 2019

2019-03-18
Populär Astronomi 1 2019

2019-03-16
Accent 1 2019
Lyrikvännen 6 2018

2019-03-14
Världshorisont 1 2019

2019-03-13
Iconographisk Post 1-2 2018

2019-03-12
Iconographisk Post 3-4 2017

2019-03-11
Iconographisk Post 1-2 2017

2019-03-08
Signum 2 2019
Akvarellen 1 2019

2019-03-06
Walden 11-12 2019

2019-02-28
10TAL 31 2018
Aiolos 62-63 2018

2019-02-25
Konstperspektiv 1 2019
10TAL 29-30 2018

2019-02-24
Glänta 3-4 2018

2019-02-20
Kritiker 51 2019

2019-02-19
Parnass 1 2019

2019-02-18
Bazar Masarin 6 2018
Opera 1 2019

2019-02-16
Arkitekturtidskriften KRITIK #38/39

2019-02-11
Ottar 4 2018

2019-02-03
ponton 4 2018

2019-01-30
Signum 1 2019

2019-01-24
Judisk Krönika 4 2018

2019-01-22
Bildkonstnären 4, 2018
Hjärnstorm 133 2018

2019-01-21
Galago 133 2018

2019-01-20
Divan 3-4 2018

2019-01-17
Lyrikvännen 5 2018

2019-01-16
Nutida Musik 273 2018

2019-01-15
Lira Musikmagasin 5 2018

2019-01-14
Balder 4 2018
Accent 8 2018
Populär Astronomi 4 2018

2019-01-11
Aiolos 60-61 2018

2019-01-09
UtställningsEstetiskt Forum 6 2018

2018-12-30
Kritiker 49-50 2018

2018-12-28
Fjärde Världen 3-4 2018

2018-12-25
Kuba 4 2018

2018-12-23
Tidig Musik 4 2018

2018-12-20
Medusa 4 2018

2018-12-18
Med andra ord 97 2018

2018-12-14
Signum 8

2018-12-07
UtställningsEstetiskt Forum 5 2018

2018-12-03
OEI 82-83 2018

2018-12-02
Pralin Magasin 2 2018
Nutida Musik 272 2018

2018-12-01
Nio-Fem 2 2018

2018-11-30
Lira Musikmagasin 4 2018

Äldre resuméer