KRITIKLABBET

Slutbetänkandet för en ny mediapolitik har kommit. Mediautredningen rubriceras "En gränsöverskridande mediepolitik – För upplysning, engagemang och ansvar". Nu kan intresserad diskutera utredningen i ett initierat sammanhang på KRITIKLABBET måndagen den 14 november. Mötet hålls i Stockholm men det kommer säkert gå att delta via nätet med kommentarer. Labbet som så fokuserar på frågor om var kritiken finns och hur den ser ut i mediokratiska, polikratiska och demokratiska förhållanden. I KRITIKLABBETs styrdokument kan man läsa att projektet "syftar till att leka, tänka och pröva sig fram till hur litteratur-, konst-, teater- och annan estetiskt grundad kritik skall kunna bedrivas på ekonomiskt hållbara villkor i den nya offentligheten". Vad "annan estetiskt grundad kritik" öppnar perspektiv för en konst- och kunskapsform med sikte på vår uppmärksamhet.

"Det är nu slaget om mediepolitiken börjar. Mediebolag, journalistorganisationer armbågar sig just nu fram mot pool position inför det racet. Regeringen har bråttom och mediepolitiken blir troligen ett ämne redan i vårbudgeten. Ingen kommer att tala för kritiken i den debatt som väntar om inte kritikerna själva tar till orda. Kom och var med på måndag.

Kritiklabbet ser att man är påläst!

Läser mer om detaljer här:
KRITIKLABBET

Läs Mediautredningen

NÄR: 14 november kl. 19.00
VAR: Stockholm, Sveavägen 56


I ett e-brev säger Magnus William-Olsson:

"Som jag tolkar medieutredningen öppnar den för en nödvändig förskjutning i medielandskapet. Medieföretag med för stora kostnadskostymer (kolla t.ex. chefslönerna i länk nedan) måste konkurrera om skattepengarna med fria aktörer som kan göra ett bättre jobb för längre kostnad. Mitt tipps är att vi, om det förtänksamma förslaget bifalls, kommer att se hur frilansare av olika slag slår sig samman till produktionsbolag som motsvarar stödets krav på
1) att vara ett allmänt nyhetsmedium.
2) att ha en ansvarig utgivare.
3) att publicera minst 60% redaktionellt material.
Det kan göras genom att dels publicera sig på egen plattform (nyhetssajter) och dels publiceras på andras plattformar (till exempel tidningarna, poddar, public servicebolagen eller varför inte bibliotekens hemsidor).
Finansieringen kommer därmed att kunna bli betydligt mer marknadsanpassad och flexibel. Medborgarna kommer att få mer, bättre och mångfaldigare journalistik för pengarna. Modellen öppnar för att också dagskritikens kan få del av mediestödet. Men då gäller det att kritikerna får en plats i den branschsammansatta mediestödskommité som ska fördela pengarna.

Så vitt jag kan se öppnar förslaget för en sund och viktig förändring av medielandskapet, mot bättre innehåll för längre kostnad. Men mediekoncernerna slipar sina knivar och kommer förstås att kriga för pengarna. Deras argumentationslinje kan läsas i Fredric Karéns krönika i Svd (länk nedan). Också Moderaterna har aviserat att de hellre vill sänka skatten för mediekoncernerna än att brädda basen för producerad journalistik (och dagskritik).
Som kritiker är det nu vi har möjlighet att påverkar vår ekonomiska och publicistiska framtid, genom att inte låta chefredaktörer och mediedirektörer ensamma äga debatten.

Chefslöner i medieföretagen
Anmälan till KRITIKLABBETS diskussion om medieutredningen

Fredric Karéns krönika: Ett förslag som själper snarare än hjälper

Anmäl er genom att sända ett maila till redaktionen@kritiklabbet.se"

Sammanställt Bo Pettersson

Publicerad: 2016-11-09