Silt och akvedukter

Det har kommit en fråga om huruvida det finns någon tidskrift som behandlat ett både speciellt och intressant ämne, transport av vatten via silt. På ett symposium och i en bok, "Urkunder & husgudar" har sagts att det under romersk tid och kanske tidigare funnit en metod att via silt, en jordmån, transportera vatten. Silt har kapillärkraft, med andra ord kan substansen transportera vätska uppåt. Porstorleken i silt motsvarar de i stjälkar och stammar och av den anledningen erhålls kapillärkraft. Ett material som jävlas lite med gravitationen.
Så frågan är fanns det en gång i tiden en medveten teknik och kultur att via siltsträngar transportera vatten?

Det hävdas i boken att romarna inte förstod sig på det snillrika med metoden. Vidare att systemet med akvedukter påskyndar ökenspridning i jämförelse med om man leder vatten i marken istället för ovanför.

Även om akvedukten som byggnadsverk främst förknippas med romarriket så finns historiska belägg på att dylika konstruktioner används i statsbildningar runt Eufrat och Tigris, kulturer som Sumer, Akkad, Assyrien och Babylonien. Finns det någon koppling till det så kallade underverket "Babylons hängande trädgårdar"? Var det romarna som sumpade den eventuellt utvecklade tekniken. Kan tekniken åter vara värd att ta i bruk?

Per Hedfors likaledes medförfattare till boken, antologin vill med de övriga medverkande veta om det finns andra som har kunskap och om hur det står till med den här tekniken. Den som känner till något av intresse kan höra av sig till perhedfors@gmail.com.

Bo Pettersson

Publicerad: 2016-08-07