OPERA 3/2016

Är samproduktioner lösningen?

I mina senaste ledare har jag skrivit om den ekonomiska krisen vid den danska nationalscenen, Det Kongelige Teater, och om de nerskärningar som har genomförts där. Precis när vårnumret av OPERA var färdigproducerat kom nyheten om att A.P. Møller Fonden ger Köpenhamnsoperan ett tresiffrigt miljonbelopp i gåva för att höja föreställningskvaliteten och ge ekonomisk stabilitet för operaverksamheten.

Fler nyproduktioner, minskad energiförbrukning och ett aktivt publikarbete för att föryngra publiken är något av allt det som ska betalas via donationen. Denna syftar också till att skapa en populär kärnrepertoar för att attrahera en större publik. Det är en god nyhet, men det kan inte vara meningen att en nationalscens verksamhet ska baseras på fondmedel. Vad händer när pengarna är förbrukade?

Alla operahus har också ett åliggande att satsa på mer experimentella uppsättningar och inte bara spela de mest populära verken. När man får en gåva där det ställs specifika krav, ja då hamnar man lätt i en gråzon där det kan bli oklart om vem det är som bestämmer teaterns konstnärliga profil. I Köpenhamn är dock pengarna öronmärkta. Gåvan ändrar inte på de nerskärningar som operaledningen redan har beslutat, de ligger fast.

OPERA fortsätter i sommarnumret att undersöka hur de svenska operahusen väljer sin repertoar. I det aktuella numret intervjuas både Birgitta Svendén, Kungliga Operans konstnärliga chef och vd, och Stephen Langridge, konstnärlig ledare för Göteborgsoperan. Svendén tycker det är roligt att kunna få hem våra internationella svenska sångare regelbundet. Och hon tycker att sponsorerna inom näringslivet också borde se stjärnglansen inom operakonsten och inte främst inom idrotten. Engelsmannen Langridge påpekar att de intäkter som sponsorerna generar i Sverige procentuellt sett är betydligt mindre än i England eller USA. Han skulle gärna se ett mer gynnsamt klimat, där enskilda donatorer uppmuntrades genom skattereduktion.

Båda cheferna talar bl.a. om samproduktioner och deras önskedrömmar om ospelade verk är desamma: Arnold Schönbergs Moses och Aron och Hector Berlioz’ Trojanerna. Tala om krävande mastodontverk! För att deras drömmar ska bli verklighet vore väl enda utvägen en samproduktion mellan Sveriges två största operainstitutioner. I höstnumret går OPERA vidare med repertoarpolitiken och synar operahusen i Malmö, Karlstad och Umeå.

När dessa rader skrivs väntar urpremiären på Jan Sandströms och Tuvalisa Rangströms opera Rokokomaskineriet på Drottningholms Slottsteater, ett led i firandet av barockteaterns 250-årsjubileum. OPERAs recension kan ni läsa på vår Facebooksida eller på hemsidan.

Med tillönskan om en skön och inspirerande operasommar!



Publicerad: 2016-06-17

Köp Opera
Läs mer om Opera i katalogen
Fler artiklar knutna till Opera
Fler tidskrifter i kategori MUSIK