Uppföljning Libris

Sedan tidigare finns en länklista till Libris för tidskrift.nus registrerade tidskrifter. En aktualiserad fråga i sammanhanget är hur långt arbete kommit med att bibliotek av olika slag registrerar sitt tidskriftsbestånd på Libris. Beträffande universitets- och högskolebibliotek tycks det hela prickfritt men när det kom till landets folkbibliotek verkade det hela halta, även om allt fler ansluter sig.

Anna Berggren, LIBRIS koordinator säger att glädjande nog har antalet nyregistrerande bibliotek ökat kraftigt under de senaste åren, tidigare anslöt sig mellan 1-5 nya bibliotek per år medan det numera handlar om runt ett trettiotal. Det är i dagsläget drygt 100 folkbibliotek som registrerar sitt bestånd i Libris och de flesta inleder arbetet i Libris med att registrera allt nyförvärv, medan arbetet med att matcha in den befintliga samlingen ofta kommer som ett andra steg i processen. Vanligtvis börjar man också med viss media, oftast böcker och AV-media, medan periodika kräver ett större manuellt arbete och därför antingen registreras steg för steg, eller i ett senare skede.
Det här gör alltså att den totala samlingen inte syns i Libris, men målbilden är att alla Librisbibliotek ska matcha in det fullständiga beståndet på sikt. När det gäller lärosätesbiblioteken har de jobbat i Libris under en mycket lång tid vilket också avspeglas i fullständigheten av deras bestånd i Libris, säger hon vidare.

Lite slumpartat valde jag att titta på hur det ser ut för ungdomstidskriften Ponton i Libris. Förväntade mig att ganska många folkbibliotek har tidskriften. Oroväckande är det bara 12 stycken och därav endast två folkbibliotek. Stämmer det eller är det en titel man inte hunnit registrera, jag antar det sist nämnda. Är nästan bombsäker på att till exempel Stockholms statsbibliotek har titeln! En titel jag känner väl, Hjärnstorm var däremot registrerad för biblioteket.

Den närliggande frågan huruvida skolbibliotek prenumerera på en titeln som exklusivt är inriktad på ungdomars skrivande är inget man får reda på i Libris så därför frågade jag Ponton om de har någon koll. Maria Lorentzon redaktör för Ponton säger att de har runt 250 biblioteksprenumerationer men vet inte hur många av dessa som kan kopplas till skolbibliotek. Det hade gått att ringa in något bättre om man fått fram säkra uppgifter via Libris. Att arbeta med prenumerationserbjudanden mot bibliotek förbises nog ofta av tidskrifter beroende på att det är väl så krävande. Men bra översikter kan säkert gagna arbetet.
Maria berättar att de tidigare skickat erbjudanden om prenumerationer till gymnasieskolor med sikte på svensklärare, ett 'kit' med diplom och prenumerationserbjudande som lärare skall kunna premiera elever med vid till exempel avslutningar. För tillfället ligger man lågt med alla erbjudanden eftersom responsen varit mindre bra.

I Libris finns inte bara kataloginformation om vilket material som finns på svenska bibliotek utan också ett ganska stort antal bibliografier av olika slag säger Anna Berggren. En av dessa bibliografier med arbetsnamnet ”Nya Lundstedt –tidskrifter” omfattar tidskrifter utgivna i Sverige på 1900-talet. Arbetet med denna retrospektiva nationalbibliografi är alldeles i sluttampen nu i juni 2016. Här kan man läsa mer om projektet och dess arbetsmetoder. Nya Lundstedt tidskrifter

Som redaktionsmedlem i Hjärnstorm är jag intresserad av hur det ser ut för vår del i Libris. Förbryllande! Det finns för att anföra något en lista på tidigare redaktörer registrerade, därtill personer som René Char. Hjärnstorm har förvisso haft en separat bilaga om poeten, men han har aldrig varit knuten till redaktionen.
Jag själv fanns med och ytterligare en som fortfarande är redaktör, Staffan Kling. Hade lista varit up to date borde minst lika många namn in.
Hur ser det ut om man ser till den namnkunniga tidskriften Ord&Bild, en av landets äldre publikationer? Här går det också att finna en längre lista redaktörer och ansvarig utgivare. Samma gäller den aningen äldre Entomologisk tidskrift.
Allt det här kanske sinom tid uppdateras.

För tre sistnämnda tidskrifter har någon fört in namn och födelseår för de flesta redaktörer. Redaktörers namn finns som regel med i numren men inte när de är födda. Enligt uppgifterna om Hjärnstorm lever alla redaktörer än. Kommer någon följa upp det här när det är finito?
För Ord&Bild kan man se att en tidigare redaktör trillade av pinnen så sent som 2010, så visst. I likhet med Hjärnstorm är senare tiders redaktörer inte registrerade för vare sig Ponton, Entomologisk tidskrift eller Ord&Bild.
Min fromma förhopning är att det för Hjärnstorm del inte skall föras in några dödsår, ett evigt liv ska ligga i potten. Lennart Färnmark också en bilagefigur är ett undantag för Hjärnstorm, han är gravlagd. Men han var konstnär, inte författare som det står. Och den enda som figurerar som konstnär det är jag själv och det till och med utan parentes, så skönt att slippa klamrarna.
Det hela ger känsla "hawaii". Någon, några egensinnig bibliotekarie har gett sig attan på att lista redaktörer och ansvariga utgivare med fler. I något skede har arbetet avbrutits. Vilket mysterium, kanske två olika bibliotekarier. En som skrev in namnen och gick i pension i mitten av 1990-talet medan den som sköter födslar och de hädangångna fortfarande kan vara i tjänst.

Nu kanske jag skall passa mig för raljera, drälla sten i eget glashus, det är inte lätt att registrera på ett konsistent sätt. Men det är intressant att kunna se vilken namnkunnig skara redaktörer som arbetat med Ord&Bild. Dessutom bra att se var en titel finns, men en resursfråga.

Det kan sedan finnas mer information om vilka tidskrifter som fått ytterligare sökingångar i form av angivna redaktörer och ansvariga utgivare i Utförlighetsnivåer påpekar Anna. Vidare att när ett personnamn förekommer i Libris finns det ofta ett behov av att skilja det från andra likalydande namn. Det sätt som används är oftast att ange levnadstid och det är många bibliotekarier inblandande i det gemensamma arbetet med personnamn i Libris.

Bo Pettersson

Publicerad: 2016-06-15